Sedan vårt senaste blogginlägg om Europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS) har Europeiska unionens pågående insatser mot en hållbar ekonomi nått en betydande milstolpe: den slutliga versionen av Europeiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS) under omfattningen av direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) antogs officiellt den 31 juli 2023!

Denna utveckling har djupgående konsekvenser för företag som verkar inom EU. Så, vad har förändrats i EU:s rapporteringskrav och hur kommer det att påverka företagen?

I det här blogginlägget kommer vi att gå igenom de viktigaste skillnaderna mellan utkastet till ESRS från EFRAG som publicerades i juni 2023 och den slutliga ESRS-versionen som antogs av EU-kommissionen den 31 juli 2023. Se till att läsa vidare för att ta reda på vilka förberedelser du behöver göra för denna förändring!

Vad som täcks i detta blogginlägg:

• Översikt över synergin mellan ESRS och CSRD

• Viktiga skillnader mellan utkast och slutlig ESRS

• Att bli redo för försäkran

• Synergi mellan ESRS och ISSB

• Hur man förbereder sig för ESRS

Översikt över synergins mellan ESRS och CSRD

ESRS fungerar som en omfattande ram som beskriver de grundläggande begreppen och principerna som företag som omfattas av CSRD behöver integrera i sina hållbarhetsrapporter. Dessa standarder, noggrant utformade av den europeiska gruppen för finansiell rapportering (EFRAG), spelar en avgörande roll i att främja målen för den europeiska gröna given. Viktigt är att de sömlöst integreras med befintliga hållbarhetsramar, standarder och regler inom EU, såsom förordningen om hållbarhetsinformation (SFDR) och EU:s taxonomi.

De tolv distinkta ESRS:erna, inklusive två tvärgående standarder, omfattar en rad viktiga rapporteringsaspekter, vilket kräver att företag redovisar väsentliga insikter angående sin styrningsstruktur och sin strategiska strategi för att hantera materiella hållbarhetsfrågor.

Viktiga skillnader mellan utkast och slutlig ESRS

Förändringarna i den slutliga ESRS-versionen som antogs av EU-kommissionen från utkastet av EFRAG publicerat i juni 2023 kan kategoriseras i tre primära områden:

1. Gradvis införande av specifika rapporteringskrav (dvs. gradvis lättnad)

2. Ökad flexibilitet i att bestämma väsentlighet

3. Alternativ att anta vissa krav frivilligt.

1. Gradvis införande av specifika rapporteringskrav: Gradvis lättnad

Europeiska kommissionen har kommit med några ytterligare strategier för att hjälpa företag att anpassa sig till de nya rapporteringskraven smidigt genom att införa gradvisa lättnader. Dessa gradvisa bestämmelser är utformade med olika typer av företag i åtanke. Särskilt de med färre än 750 anställda får lite utrymme. Varför? Jo, för att dessa företag kan vara nya inom hållbarhetsrapportering, och hela ESRS-efterlevnadsprocessen kan vara något överväldigande för dem.

Så, vad innebär dessa gradvisa bestämmelser egentligen? Företag av olika storlekar har specifika tillstånd:

• För små företag med färre än 750 anställda kan de hoppa över att dela detaljer om Scope 3-växthusgasutsläpp (ESRS E1) och andra specifikationer om sin arbetskraft (ESRS S1) under sitt första rapporteringsår. Under de första två rapporteringsåren kan de avstå från att rapportera om biologisk mångfald (ESRS E4), arbetare i värdekedjan (ESRS S2), påverkade samhällen (ESRS S3), och till och med konsumenter (ESRS S4).

• För alla företag, oavsett storlek, har de möjlighet att hoppa över att avslöja de finansiella effekterna de förväntar sig från miljörisker under det första året. Istället kan de fokusera på kvalitativa avslöjanden under de nästa två åren. Under det initiala rapporteringsåret kan vissa detaljer utelämnas. Dessa inkluderar saker som aspekter relaterade till deras arbetskraft (tänk på socialt skydd, arbetsrelaterade hälsoproblem och balans mellan arbete och privatliv) samt jämförande information.

• 
  

Puh, det är mycket flexibilitet, eller hur? Syftet är att hjälpa företag att justera sig i sin egen takt.

Nu går vi vidare till frågan: vem måste göra all denna rapportering?

Den initiala uppsättningen av företag måste implementera dessa standarder under räkenskapsåret 2024, och deras rapporter som återspeglar dessa standarder kommer att publiceras 2025. Men för små och medelstora företag (SMEs) som är noterade på marknaden börjar rapporteringsskyldigheten 2026. Det finns också ett alternativ för SMEs att frivilligt skjuta upp sin rapportering tills 2028. Dessutom kommer SMEs ha möjlighet att rapportera med specifika standarder som kommer att utvecklas av EFRAG nästa år.

För att sammanfatta, CSRD och ESRS kommer att träda i kraft 2025 för företag som redan följer direktivet om ickedeklarerad rapportering (NFRD). Nykomlingar kommer att anta dessa standarder ett år senare, och SMEs, liksom icke-EU-grupper, kommer att få en ännu senare start.

2. Flexibilitet angående vad som betraktas som väsentligt

Nu blir det intressant. Europeiska kommissionen har gett företag lite att säga till om vad de behöver rapportera, och det handlar alltsammans om detta begrepp som kallas "väsentlighet."

Väsentlighetsbedömning fungerar som ett filter för att avgöra vad som är avgörande och vad som inte är det för din specifika situation. Denna hela bedömningsprocess är avgörande eftersom den säkerställer att all information som behövs för att uppfylla målen och kraven i direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) blir offentliggjord.

Nu betyder detta skifte mot väsentlighet att vissa rapporteringskrav inte längre är fastställda för alla. När vi jämför utkastet av ESRS-standarderna med den slutliga versionen som antogs av EU-kommissionen, finns det en märkbar förändring i hur saker är strukturerade, särskilt när det gäller obligatoriska avslöjningskrav:

• I utkastet till ESRS hade endast ESRS 2, som är känd som Allmänna avslöjanden, obligatoriska avslöjningskrav. I den slutliga versionen av ESRS har listan över obligatoriska avslöjande krav tagits bort. Specifikt, standarder relaterade till ESRS E1 (Klimatförändringar) och ESRS S1 (Egen arbetskraft), som tidigare var i kategorin "obligatoriska", är nu föremål för en väsentlighetsbedömning. Det finns dock en förutsättning: om ett företag beslutar att ESRS E1 klimatförändringar inte är så relevanta för dem, måste de ge en detaljerad förklaring till varför de kom fram till den slutsatsen.

• För finansiella företag finns det ett extra lager av detaljer. Om de beslutar att en viss datapunkt från förordningen om hållbarhetsinformation, Benchmark Regulation eller "pelare 3"-avslöjningskraven enligt förordningen om kapitaltäckning inte är väsentlig, måste de uttryckligen deklarera detta. Dessutom behöver de ge en praktisk tabell som visar var dessa icke-väsentliga datapunkter skulle ha funnits i deras hållbarhetsredovisning eller helt enkelt ange "inte väsentlig" där det behövs.

  
  

Detta skifte mot större väsentlighet ger företag mer kontroll över vad de rapporterar. Och för finansiell väsentlighet stämmer det överens med de standarder som fastställts av International Sustainability Standards Board (ISSB). EFRAG arbetar till och med med ytterligare vägledning för att hjälpa företag att lyckas med denna dubbelväsentlighetsbedömning*. Så håll ögonen öppna för fler insikter på den fronten!

*Dubbel väsentlighet hänvisar till två dimensioner av väsentlighet – 'finansiell' och 'påverkan'. Företag kommer att behöva utföra väsentlighetsbedömningar för båda dimensionerna och rapportera om frågor som är väsentliga i någon av dimensionerna för alla hållbarhetsrelaterade ämnen

3. Vissa avslöjanden kommer att bli frivilliga

Förutom att överföra vissa obligatoriska avslöjanden till materiella frågor, får företag även mer flexibilitet i sin rapportering tack vare Europeiska kommissionens beslut att ändra statusen för vissa krav från obligatoriska till frivilliga. Detta innebär att företag har möjlighet att rapportera om dessa specifika datapunkter, beroende på deras omständigheter.

Fokus här ligger på datapunkter som ofta anses vara de mest utmanande eller kostsamma för företag. Ett exempel är rapportering av en biologisk mångfaldsövergångsplan. Denna typ av krav kan vara ganska krävande, så att göra dem frivilliga ger företagen mer utrymme att forma sina hållbarhetsplaner. Vissa av dessa frivilliga avslöjanden inkluderar:

• Övergångsplaner för biologisk mångfald

• Vissa indikatorer relaterade till 'icke-anställda' inom företagets arbetskraft

• Alternativet att bedöma ett hållbarhetstema som icke-väsentligt, understödd av en förklaring

  
  

Att förbereda sig för försäkran

Att förbereda sig för hållbarhetsförsäkran har varit ett bekymmer för vissa företag, med tanke på de ständigt föränderliga standarderna och ramverken för försäkran. Detta har fått många organisationer att oroa sig för att uppfylla dessa krav inom den begränsade tid som finns. Men gissa vad? Nu har företag möjlighet att använda resurser som redan finns. Till exempel:

• ISSA 5000, som står för "Standard På Hållbarhetsförsäkran 5000, Allmänna krav för hållbarhetsförsäkransengagemang" föreslagen av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB)

• Den nyligen släppta vägledningen om Intern kontroll över hållbarhetsrapportering (ICSR) av Kommittén för sponsring av organisationer från Treadway Commission (COSO).

Synergi mellan ESRS och ISSB

En annan sak att hålla ett öga på är hur ESRS:erna matchar internationella standarder från ISSB (International Sustainability Standards Board). Vissa har uttryckt oro över skillnader i definitioner, särskilt när det gäller finansiell väsentlighet och andra viktiga termer.

Medan den slutliga texten har gjort några förbättringar, kommer företag som använder ESRS:er inte automatiskt att uppfylla alla krav i ISSB-standarderna. Det är viktigt för dem att noggrant jämföra de två ramverken för att upptäcka eventuella luckor. Men oroa dig inte, det finns en sammanställning på gång som kommer att hjälpa företag att se hur ESRS:er står i jämförelse med ISSB-standarderna. Så håll ögonen öppna för dess offentliggörande under de kommande månaderna!

Hur man förbereder sig för ESRS

Att förbereda sig för ESRS (Europeiska standarden för hållbarhetsrapportering) handlar inte bara om att bocka av på listor – det är en resa. Som tur är har vi några ESRS-bästa praxis som gör denna resa smidigare för din organisation:

1. Du har tidens gåva - använd den

Nu har du mer utrymme för att utveckla dina rapporteringsstrategier över flera år. Dessutom finns det färre obligatoriska avslöjanden i vissa fall. Detta betyder en sak: tid. Företag som fokuserar på efterlevnad under det första året kan använda denna extra tid för att inte bara få självförtroende och konsekvens i sina avslöjanden utan också för att skapa en färdplan för att utveckla sin rapporteringsstrategi i framtiden.

Hållbarhetsledare och företag som strävar efter mer än bara efterlevnad kan också dra nytta av denna extra tid. De kan fokusera på att förfina sin företagsstrategi för hållbarhet och sina mål samtidigt som de säkerställer hög kvalitet i alla sina avslöjanden.

2. Förstå påverkan

Börja med att förstå hur CSRD:s avgränsningskrav kommer att påverka ditt företag och dess bredare grupp. Förstå skillnaderna mellan ESRS-kraven och dina nuvarande rapporteringspraxis.

3. Bestäm vad som verkligen betyder något

Skaffa dig en tydlig bild över din värdekedja - känn den utan och innan. Genomför en dubbel väsentlighetsbedömning, enligt riktlinjerna i ESRS:erna, för att avgöra vilka ämnen som är värda att rapportera om. Tänk på både påverkan och finansiella aspekter när du bestämmer vilka ämnen som verkligen är väsentliga.

4. Förvandla din rapportering

Tänk på framtiden. Utforma en rapporteringsstruktur som passar ditt företags behov effektivt. Detta kan inkludera att använda ett hållbarhetsprogram för att underlätta smidigare rapporteringsprocesser. Utveckla och sätt i verk ditt måloperativmodell, som inkluderar träning och stöd för att effektivt hantera förändringar.

5. Förbered dig för försäkran

Förbered dig för försäkringsprocessen genom att utvärdera din kontrollmiljö, datakvalitet och tillgängligheten av dokumentation som behövs för att stödja försäkran. Åtgärda eventuella problem innan den formella försäkringsprocessen inleds.

Så, där har du det - din färdplan för ESRS-beredskap. Det handlar om att ta sig tid, förstå påverkan, fokusera på vad som betyder något, förvandla din rapportering och förbereda sig för försäkran.

ESRS är djupt integrerat i CSRD och om du vill ha stöd på din resa mot CSRD-efterlevnad kan SustainLab hjälpa till! Se till att kolla in vårt webbinarium på begäran: 5 saker vi lärde oss medan vi hjälpte företag att förbereda sig för CSRD.

Är du redo för CSRD? Vår CSRD-gapanalys hjälper dig att bedöma din beredskap för CSRD-efterlevnad och ger en skräddarsydd handlingsplan för framgång med CSRD. Prata med en av våra experter idag.

Boka en demo för att se hur vår plattform kan hjälpa dig direkt.