En kort översikt av CSRD

CSRD är EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering som infördes i början av 2023. Det ställer krav på att större företag ska rapportera detaljerat om sitt hållbarhetsarbete enligt standardiserade EU-riktlinjer (ESRS).

De huvudsakliga målen med CSRD är att:

• Öka transparensen kring företagens miljömässiga och sociala påverkan

• Skapa en enhetlig rapporteringsstandard inom EU

• Göra det lättare för investerare att jämföra företags hållbarhetsarbete

• Driva på omställningen till ett mer hållbart näringsliv

Rapporteringen omfattar områden som klimatpåverkan, resursanvändning, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik – vilket gör den betydligt mer omfattande än tidigare krav.
Läs mer om CSRD och ESRS-standarderna här.

Det kan också vara värdefullt att läsa PWCs rapportering och analys av CSRD rapporterna som släppts för första gången för rapporteringsår 2024, de summerar insikter och lärdomar - som onekligen kommer påverka vägen framåt under Omnibus. Även Grant Thornton ger vägledning och tips på vägen framåt, exempelvis kring vikten av att anpassa vägen efter just era behov - läs mer här.

Vad är Omnibusförslaget och hur kan det förändra CSRD?

Men nyligen har EU-kommissionen presenterat ett så kallat Omnibusdirektiv som kan förändra spelplanen – särskilt för små och medelstora företag. Omnibusförslaget syftar till att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan, men det har också skapat osäkerhet kring vilka krav som faktiskt kommer gälla framöver.

I den här artikeln vill vi KLARGÖRA två centrala punkter:

• Vad vi vet och vad som redan är beslutat

• Vad som fortfarande är osäkert

Vi vill också vägleda kring riskerna med att fatta förhastade beslut på egen hand, hur man kan involvera branschorganisationer och experter, vad ett välgrundat beslut innebär i sammanhanget, samt ger rekommendationer för hur företag kan agera framåt trots rådande osäkerheter.

Nu är inte tiden för att vara reaktiv, utan nu är tiden för att vara proaktiv - där finns det mycket att vinna.

Nulägesanalys – Vad vi vet idag

CSRD i korthet:

CSRD trädde i kraft i EU i början av 2023 och ställer krav på att företag inom dess omfattning ska upprätta årlig hållbarhetsrapportering enligt EU-gemensamma standarder (ESRS). Syftet med CSRD har varit att öka transparensen kring företagets påverkan på miljö och samhälle och att harmonisera rapporteringen inom EU. Detta står kvar, men tidslinje, innehåll och omfattning av lagstiftningen är nu under diskussion.

Låt oss titta närmare på Omnibus-förändringarna och vad de innebär i praktiken. För att göra det tydligt delar vi upp det i beslutade och föreslagna ändringar.

Vad har beslutsfattats?

Hittills har bara "Stop the Clock"-förslaget godkänts officiellt. Här kan ni läsa den slutgiltiga lagtexten. Det innebär en uppskjuten tidsplan där:

• Den första vågen fortsätter som planerat med rapportering 2024

• Den andra vågen skjuts upp till 2027 (tidigare 2025)

• Den tredje vågen skjuts upp till 2028 (tidigare 2026)
  EU-länderna har fram till 31 december 2025 på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning.

Vad som fortfarande förhandlas?

Flera viktiga förslag är fortfarande under debatt:

• Höjning av tröskelvärdet från 250 till 1000 anställda

• Förenkling av rapporteringsstandarderna (ESRS)

• Mindre omfattande krav på rapportering av värdekedjor genom en ny VSME-standard

• Begränsade revisionskrav ("limited assurance")

Vad betyder detta i praktiken?

• Det är stor sannolikhet "Stop the Clock" kommer att implementeras i svensk lag under 2025 i och med EUs snabba agerande och att direktivet är fastställt på EU nivå. 

• Exakt tidpunkt för implementeringen är dock ännu inte fastställd! 

• Övriga förändringar som höjda tröskelvärden och förenklade standarder är fortfarande under förhandling

• Marknadens förväntningar på hållbarhetsrapportering kvarstår dock oavsett lagkrav

Så, hur ska företag agera i detta läge?

Det vet vi att många undrar, och vår tydliga och skarpa rekommendation är att jobba enligt försiktighetsprinicpen och framtidssäkra er verksamhet - men det finns flera sätt att göra det.

HUR HAMNADE VI HÄR?

För att förstå Omnibus och de nuvarande osäkerheterna, låt oss ta ett steg tillbaka och se på den bredare kontexten.

Det började 2021 när EU introducerade sina ambitiösa hållbarhetsrapporteringsplaner – CSRD.
Avsikten var god: företagen skulle bli bättre på att kommunicera sina hållbarhetsinsatser. Men, som med många stora förändringar, visade det sig vara mer komplicerat än väntat.

Under 2022 och 2023 fick saker och ting fart. Företag började förbereda sig, nya standarder (ESRS) utvecklades, och optimismen var hög.
Det har inte varit en smidig resa. De nya kraven har varit omfattande, och företagen har tvingats investera i nya system, färdigheter och arbetssätt.

Nu kommer Omnibus-paketet som en reaktion på dessa utmaningar. Från våren 2025 ser vi:

• Stora företag fortsätter som planerat

• Medelstora företag får två extra år

• Det är oklart vilka företag som kommer att påverkas, eftersom trösklar kan ändras, men inga beslut har ännu fattats

• Krav kommer att rullas ut gradvis

SustainLab rekommenderar företag att fatta informerade beslut baserade på fakta och expertis. Ta en proaktiv hållning, konsultera intressenter och betrodda rådgivare, och samla insikter från pålitliga källor.

Vilket är ett bra beslut framåt? Vad är riskerna och möjligheterna?

Många företag kan frestas att tolka Omnibusbeskedet som en anledning att lägga ner sina CSRD-projekt helt. Detta är riskabelt eftersom inget formellt är beslutat än och vissa krav kan mycket väl återkomma. Ett isolerat beslut utan expertis eller myndighetsbesked kan visa sig felaktigt och leda till en hastig och pressad omstart av hållbarhetsarbetet senare.

Läs Aktuell Hållbarhets rekommendationer här och här från Dagens Industri

När olika företag inom samma sektor fattar olika beslut riskerar vi även en spretig branschpraxis. Medan vissa fortsätter rapportera enligt plan väljer andra att pausa helt. Om det senare visar sig att branschen eller lagstiftaren ändå kräver viss rapportering, kan de som pausat tvingas göra dubbelarbete - först ställa om åt ett håll, sedan komma ikapp åt andra. Detta blir både ineffektivt och kostsamt.

Hållbarhetsdata är mest meningsfull när det finns en branschgemensam linje. Ett företag som ensidigt avstår från att redovisa nyckeltal som konkurrenterna fortsätter med riskerar att förlora jämförbarhet. Detta kan leda till att investerare väljer bort företaget eftersom de inte kan utvärdera dess prestation. Även om lagen tillåter mindre rapportering kan ett företag som väljer denna väg förlora både förtroende och kapital på marknaden.

I dagens samhälle där hållbarhet har hög profil kan ett företag som öppet kommunicerar att de väljer bort rapportering möta stark kritik. Intressenter kan se det som brist på transparens och engagemang. Samtidigt kan branschkollegor som fortsätter sitt hållbarhetsarbete trots mildare lagkrav vinna i anseende. Ett beslut utan förankring riskerar därmed företagets rykte och relationer.

Läs insikterna från Tidningen Balans och Mikael Scheja om varför man inte ska slösa med de investeringar du redan gjort – här!

Beslutsvägar – Det finns hjälp!

Givet osäkerheten och riskerna ovan, hur kan företag fatta beslut på ett klokt sätt? En tydlig pekpinne är att inte fatta beslut i ett vakuum.

Här är några guidande tips för interna diskussioner:

• Använd dina branschorganisationer Utnyttja de organisationer du är medlem i. Många branschgrupper arbetar aktivt med CSRD. Gå med för att dela insikter, ställa frågor och se hur andra tänker. Dessa organisationer har ofta pågående dialoger med reglerande myndigheter och kan ge förtydliganden.
  Att stödja din branschförening i att utveckla frivilliga standarder eller gemensamma riktlinjer kan vara värdefullt – legitimiteten ökar när alla gör detsamma.

• När det gäller hållbarhetsrapportering, tänk i termer av tre pelare: plattform (system/verktyg), processer (arbetsmetoder) och människor (kompetenser/roller). En erfaren rådgivare kan hjälpa till att bedöma dessa och säkerställa att du har en solid grund för dina beslut.

• Att följa forskare och expert-nätverk kan också vara värdefullt – men var försiktig med de många tolkningar som cirkulerar. Fokusera på verifierade fakta snarare än spekulation.

Varje företag har sin egen kontext. Även om samarbete är nyckeln, måste varje organisation skräddarsy sin strategi efter sina unika behov.

Hur gör man ett smart, informerat hållbarhetsrapporteringsbeslut?

I dessa osäkra tider är det avgörande att fatta välgrundade beslut.
Ett bra beslut baseras på aktuell kunskap om reglerna och den externa omgivningen, kombinerat med en förståelse för dina egna behov och intressenter.

För att fatta ett informerat beslut bör du:

• Samla fakta från pålitliga källor om aktuella regler och krav

• Analysera olika handlingsalternativ och deras konsekvenser – vad händer om du pausar kontra fortsätter?

• Samråda med både interna experter och externa intressenter för olika perspektiv

• Dokumentera beslutsprocessen och resonemanget för framtida uppföljning

• Var flexibel – var beredd att justera ditt beslut när omständigheterna förändras

Rekommendationer – vägen framåt trots osäkerhet

Hur kan svenska företag agera i denna situation? Här är några praktiska tips:

• Håll dig informerad genom att följa utvecklingen av CSRD och Omnibus via officiella källor. Utse någon ansvarig för att övervaka regulatoriska uppdateringar så att ni kan reagera snabbt.

• Fortsätt grundläggande hållbarhetsinsatser i en jämn takt. Samla in viktiga data som utsläpp och energianvändning, men skala ner större externa projekt. Många företag ser redan värdet av detta arbete – oavsett juridiskt tryck.

• Samarbeta med din bransch för gemensamma riktlinjer och rapportering. Detta ökar effektiviteten och inflytandet. En kort årlig hållbarhetsuppdatering kan vara en användbar minimi-standard att enas om.

• Använd tiden för dialog – både uppåt med beslutsfattare och nedåt genom din leverantörskedja. Större företag bör definiera rimliga förväntningar på leverantörer; mindre företag kan proaktivt fråga kunder vad de behöver.

• Utveckla interna system och processer gradvis. Implementera verktyg för datainsamling och utbilda personal. Detta ger er kontroll och beredskap när rapporteringskraven träder i kraft.

• Granska befintliga hållbarhetsåtaganden, såsom de i lånevillkor eller upphandlingsavtal. Koordinera olika rapporteringsskyldigheter för att arbeta effektivt.

• Var transparent med intressenter om dina val. Om du pausar full rapportering, förklara varför och vad du gör istället. Transparens bygger förtroende.

• Ha ögonen på det långsiktiga målet – hållbarhet handlar mer än om rapportering. Fortsätt göra verkliga förbättringar inom miljö och sociala områden. När rapporteringen så småningom blir obligatorisk kommer du att ha meningsfulla framsteg att visa.

Genom att följa dessa rekommendationer kan ni närma er osäkerheten på ett konstruktivt sätt.
Hållbarhetsfrågan försvinner inte – den förändrar bara form. Ett smart angreppssätt nu innebär att ni är redo oavsett hur reglerna utvecklas.

Titta på vårt webinar

Klicka här för att höra Stefan och Maria bryta ner detta ytterligare och dela praktiska insikter post-omnibus.