I slutet av juli publicerade EFRAG förslag på ändringar av CSRD-kraven för rapportering. Syftet är att förenkla ramverket, minska förvirringen och ge företagen mer flexibilitet i hur de presenterar sin hållbarhetsinformation.

Vi pratade med SustainLabs CSRD-specialist, Sofie Bjerling, för att förstå de viktigaste förändringarna och vad de innebär i praktiken.

1. Många datapunkter har tagits bort. Vad har ändrats?

Ja, det nya förslaget tar bort 67.6% av alla datapunkter (exklusive GDR:erna, som har minskats med 26 %). Det handlar om totalt 726, inklusive alla 'may'-krav och en stor andel av 'shall'-krav. Anledningen är att göra rapporteringen mer hanterbar och att ta bort förvirring om vilka krav som är obligatoriska. För företagen innebär det mindre information att rapportera, men även en nödvändighet att fokusera på det väsentliga och säkerställa kvalitet i den data som finns kvar.

2. Listan över hållbarhetsfrågor (sustainability matters) har uppdaterats. Hur?

Många företag verkar ha hanterat listan över hållbarhetsfrågor som en checklista, där de bockar av dem en efter en, med lite fokus på att identifiera specifika ämnen för enheten. Det nya förslaget från EFRAG betonar att denna lista ska betraktas som en referensguide och att rapporteringen endast ska begränsas till dem som är materiella. De ändringar som gjorts inkluderar en tydlig kartläggning mellan de olika ämnena och de specifika upplysningskraven (datapunkter) för att vägleda företag om vad de ska rapportera baserat på deras materialitetsbedömning. Dessutom har de tagit bort den lägsta nivån (tidigare kallad sub-sub-ämnen) och bytt termen "sustainability matters" till "sustainability topics" för att undvika för många överlappande termer. Det positiva här är att EFRAG uppmuntrar företag att tänka bredare och inkludera de frågor som är mest relevanta för deras verksamhet - så att de inte går vilse i compliance övningar!

3. Vad betyder det att IRO:er och PAT:er ska vara mer kopplade?

Relationen mellan IRO:er (påverkan, risker och möjligheter) och PAT:er (policyer, åtgärder och mål) har inte varit så tydlig i de nuvarande ESRS. Uppdateringen betonar att dessa behöver kopplas samman - dina policyer, åtgärder och mål bör direkt adressera de materiella IRO:er du identifierat. Detta stärker kopplingen mellan vad du säger är viktigt och vad du faktiskt gör åt det.

4. Sektorsspecifik vägledning är borta. Hur bör företag hantera det?

Referensen till sektorsspecifika ESRS-standarder har tagits bort. Istället uppmuntras företagen att titta på andra ramverk, som IFRS eller GRI, för sektorsvagledning. Detta innebär att du behöver vara proaktiv i att hitta relevanta exempel eller bästa metoder för din bransch - det erbjuds inte längre direkt i ESRS.

5. Det har skett en förändring i hur GHG-gränser ska definieras. Vad är nytt?

Förslaget stämmer nu bättre överens med GHG-protokollet, där den finansiella kontrollmetoden används som standard. Om det behövs för rättvis redovisning bör företagen också rapportera Scope 1 och 2 under den operationella kontrollgränsen. Det handlar om att säkerställa jämförbarhet mellan rapporterande företag samt att koppla ihop emissionsrapporteringen med den finansiella rapporten.

Osäker på hur ni ska gå vidare? Fortsätta med CSRD rapportering eller byta till VSME? Boka ett möte med en av våra experter för att få mer vägledning.


Se vår intervju om ESRS-uppdateringarna med Sofie nedan