23 maj 2023
Den ultimata guiden för att förstå CSRD-rapporteringskraven och hur man använder ESRS för sin organisation
Företagsledare blir alltmer medvetna om behovet av att följa komplicerade obligatoriska regelverk och revisioner av en mängd olika frågor inom miljö, socialt ansvarstagande och företagsstyrning (ESG).
Den till synes oändliga listan av förkortningar och regler kan få det att kännas som en omöjlig uppgift! Därför har vi satt ihop en praktisk guide för att hjälpa dig att förbereda dig för Europeiska unionens direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) och den europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS) som gäller för det.
I denna artikel kan du läsa om:
Varför är så många organisationer oroade över CSRD?
CSRD-tidslinje för vem som påverkas
Vad ska jag rapportera och vilka delar är obligatoriska?
ESRS
Vilka delar av ESRS är obligatoriska?
Obligatorisk dubbelmaterialesbedömning
Inlämning av rapporter för CSRD med hjälp av ESEF
Hur CSRD jämförs med andra ramverk
Kan data från andra ramverk användas för CSRD?
Gapanalys och hur det hjälper till
CSRD-ekosystemet
Företagsfördelar med CSRD
7 steg att ta just nu!
Varför är så många företag oroade över CSRD?
Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag blev europeisk lag i januari 2023. Det syftar till att förbättra kvaliteten och transparensen i hållbarhetsrapportering för företag. Det är ett positivt steg för planeten och samhället och kommer att bättre spegla företags- och samhällslandskapet.
Men många av våra kunder och partners berättar för oss att det är oklart vilka krav som gäller för dem, hur man får fram bra data och var man ska lämna in den. Det hjälper inte att delar av CSRD är obligatoriska, träder i kraft i januari 2024 och vissa detaljer ännu inte har slutförts! Den här artikeln syftar till att redogöra för all information företagsledare och hållbarhetschefer behöver förbereda sig och även dra fördel av CSRD.
CSRD-tidslinje och vem som påverkas
Samtliga företag inom EU kommer så småningom att behöva rapportera ESG-data, men för närvarande kommer stora publika företag (PIE) etablerade inom EU med 500+ anställda att vara de första som påverkas av CSRD. Detta inkluderar noterade företag, banker, försäkringsbolag och andra enheter som är skyldiga att utarbeta konsoliderade finansiella rapporter enligt revisionsdirektivet.
CSRD kommer att träda i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 för rapporter publicerade 2025. I praktiken innebär det att du behöver börja anpassa processer och skapa de policys ditt företag för närvarande saknar redan nu! Det är värt att notera att företag också måste rapportera om leverantörers, tredje partsers och andra aktörers aktiviteter i sin värdekedja, så de kommer att behöva ditt stöd också.
Stora företag med 250+ anställda, minst 40 miljoner euro i nettoomsättning eller minst 20 miljoner euro i tillgångar måste börja registrera data från januari 2025 för rapporter publicerade 2026.
Noterade små och medelstora företag (SME) är skyldiga att starta i januari 2026 för rapporter publicerade 2027. De har möjlighet att frivilligt avstå fram till 2028 och kommer att kunna rapportera enligt särskilda, proportionerliga standarder som håller på att utvecklas. Vi vet ännu inte exakt när ej noterade europeiska SME och mikroföretag kommer att vara tvungna att följa, men det kommer inte att vara före januari 2028.
ESRS
De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) anger detaljer om hur företag bör följa CSRD. En privat förening kallad EFRAG lämnade in det första setet utkast till Europeiska kommissionen i november 2022 och vid skrivandets stund övervägdes och ändrades utkasten. De slutgiltiga och godkända standarderna förväntas komma i sommar.
Trots bristen på ett slutgiltigt dokument finns det mycket information tillgänglig och som troligen inte kommer att ändras radikalt. Om den godkända versionen är mer eller mindre som förväntat, finns det mycket du kan göra nu. Detta innebär att automatisera den data du redan har, ta reda på vilken data du behöver förbättra och vilken data som saknas. Då har en stor del av det hårda arbetet redan gjorts när det är dags att generera rapporter!
Vilka delar av ESRS är obligatoriska?
Om CSRD anger vem som måste rapportera om vad ger ESRS ramverket och metoden för själva rapporteringen. Detta kommer att omfatta ett brett spektrum av ämnen, inklusive klimatförändringar, vatten och hav, biologisk mångfald och ekosystem, cirkulär ekonomi, dina egna arbetstagare, arbetstagare i din värdekedja, påverkade samhällen, konsumenter och affärsmetoder.
Vi är alla bekanta med koldioxidutsläpp, men omfattningen av ESRS är så mycket mer, inklusive mänskliga rättigheter, anti-korruption och mångfald. Det kan verka avskräckande, men lagstiftningen införs successivt och endast 3 element är obligatoriska för närvarande: allmänna upplysningar, klimatförändringar och egna arbetstagare.
Proffstips!
Samla och lagra rådata med hjälp av dynamisk programvara. Detta automatiserar en stor del av processen, gör den effektivare och minskar risken för fel. Det innebär också att du kan anpassa dina rapporter till vad de senaste föreskrifterna kräver och göra framtida rapportering mindre tidskrävande. På SustainLab kartlägger vår AI data över lagstiftningar inklusive SFRD, GRI, SBTs och mer. Vi har även en modul speciellt designad för CSRD-rapportering.
Obligatorisk dubbel materialitetsanalys (DMA)
Utkastet ESRS 1-dokument om allmänna krav av EFRAG har gjort dubbel materialitetsanalys, till en obligatorisk del av hållbarhetsrapporteringen. Låt oss förstå vad det egentligen innebär.
Materialitetsbedömning har använts i den finansiella redovisningsvärlden under en tid och syftade ursprungligen till fysiska tillgångar som var materiella för finansiella beslut. Nu används materialitetsbedömning i större utsträckning inom hållbarhet för att inkludera en hel uppsättning miljö-, sociala och företagsuppgifter som är relevanta för intressenter och beslut.
Dubbel materialitetssanalys erkänner att ett företags finansiella prestanda är kopplad till dess miljö- och sociala prestanda. Den omfattar två kategorier: inverkansmaterialesbedömning och finansiell materialitetsbedömning. Påverkansmaterialitet kallas ofta den inifrån-och-ut-perspektivet eftersom den tar hänsyn till de olika effekter ett företag har på människor eller miljön.
Finansiell materialitetsbedömning kallas det utifrån-och-in-perspektivet eftersom den tittar på de finansiella effekter ett företag kan uppleva till följd av olika hållbarhetsfrågor. Med andra ord företagets finansiella välbefinnande, inklusive tillgång till finansiering, likviditet, risker och möjligheter. Det är viktigt att notera att effekterna i båda kategorierna kan vara faktiska eller potentiella, positiva och negativa, nu och på lång sikt.
Att genomföra en dubbelmaterialitetsanalys hjälper till att:
Identifiera risker och möjligheter som kan påverka företagets finansiella prestanda och rykte
Prioritera frågor utifrån deras materiella påverkan och betydelse för företagets intressenter
Upprätta hållbarhetsrapportering som överensstämmer med företagets strategiska prioriteringar och mål
Förbättra intressentengagemang och kommunikation om hållbarhetsfrågor
Inlämning av rapporter för CSRD med hjälp av ESEF
Du har gjort dina bedömningar, inrättat dina processer och samlat din dynamiska data. Nu är det dags att lämna in allting. Den europeiska enda elektroniska formatet (ESEF) är ett elektroniskt format som är utformat för att underlätta jämförelse av finansiell och hållbar data. Det används redan för andra typer av finansiell rapportering och använder en inline XBRL-format (iXBRL).
Företag kommer att vara tvungna att märka data på ett specifikt sätt med hjälp av en taxonomi förberedd av EFRAG. Det innebär att du behöver få igång XBRL-kompatibel programvara, såsom SustainLabs, för att kunna hjälpa dig långt före CSRD-deadlinen.
Hur CSRD jämförs med andra ramverk
SFDR (förordning om hållbara finanstjänster) Även om både SFDR och CSRD syftar till att främja hållbarhetsrapportering skiljer sig deras omfång och målgrupper åt. SFDR riktar sig till finansiella marknadsaktörer och fokuserar på offentliggörande av hållbarhetsrelaterad information i finansiella produkter. CSRD täcker bredare företags icke-finansiella och hållbarhetsrapportering.
SBTs (vetenskapligt baserade mål) är ett frivilligt ramverk utvecklat av initiativet för vetenskapligt baserade mål (SBTi) för att hjälpa företag att sätta mål för att minska sina växthusgasutsläpp. SBTs är inte obligatoriska och fokuserar på växthusgasutsläpp.
NFRD (Icke-finansiell rapporteringsdirektiv) är en befintlig EU-förordning som kräver att större företag redovisar viss icke-finansiell information, inklusive miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) faktorer. CSRD är avsedd att ersätta NFRD och införa en mer omfattande standard för hållbarhetsrapportering.
IFRS (Internationella redovisningsstandarder) är en uppsättning redovisningsstandarder som används av företag över hela världen. Till skillnad från CSRD fokuserar IFRS inte på hållbarhet utan täcker istället finansiell rapportering.
GRI (Globala Rapporteringsinitiativet) och ISSB (Internationella Hållbarhetsstandarder Styrelse) är ideella organisationer som har utvecklat ramverk för hållbarhetsrapportering för företag. Till skillnad från CSRD är dessa ramverk inte obligatoriska.
GHG (växthusgaser) och TCFD (task force för klimatrelaterade finansiella upplysningar) är ramverk som fokuserar specifikt på klimatrelaterade redovisningar. Medan CSRD omfattar klimatrelaterade redovisningar täcker den ett större spektrum av hållbarhetsfrågor.
CDP (tidigare känt som Carbon Disclosure Project) är en ideell organisation som begär att företag redovisar sin miljöpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp. Till skillnad från CSRD är CDP:s ramverk inte obligatoriskt och fokuserar endast på klimatredovisning.
Kan data från andra ramverk användas för CSRD?
I stort sett ja! CSRD och ESRS är utformade för att komplettera varandra och, så långt som möjligt, andra rapporteringsramverk. Så alla kärndata som hållbarhetschefer har samlat in för andra ramverk kan ofta användas för CSRD också.
SustainLabs plattform kan migrera information från andra rapporteringssystem till CSRD, vilket sparar tid och besvär. CSRD kräver begränsad försäkring, så det är värt att anpassa sig till revisorer också, inte minst eftersom denna typ av ekonomiskt skydd förväntas bli rimlig försäkring senare.
ESRS E1 är ett bra exempel på ett krav som är mycket integrerat med andra standarder. Dessa inkluderar EBA Pillar 3-disclosures om ESG-risk, IFRS och ISSB, EU taxonomiförordning och SFDR.
Gap Analys och hur den hjälper
En gapanalys är en process som hjälper företag att identifiera skillnaderna mellan deras nuvarande praxis och där deras hållbarhetsrapportering ska vara i framtiden. Det innefattar en översyn av företagets befintliga processer och system samt en bedömning av hur väl de överensstämmer med CSRD. SustainLab har skapat ett marknadsledande verktyg för gapanalys som företag kan använda för att göra detta och komma fram till en detaljerad handlingsplan.
En gapanalys kan hjälpa företag att uppfylla CSRD-målen genom att:
Täcka luckor i datainsamling och rapportering som har hittats i värdekedjan
Identifiera områden där organisationen inte följer CSRD och få vägledning om hur det kan förbättra
Anpassa sig efter processer och prioriteringar
Tilldela och automatisera uppgifter
En tydlig färdplan skapas, inklusive specifika åtgärder som måste vidtas och tidsplaner för slutförande
Vill du höra mer om vårt verktyg för gapanalys och varför det är så viktigt för dig att börja din gapanalys så snart som möjligt för att bli redo för CSRD? Lyssna på vårt on demand-webinar idag: Ready, Set, Report: Mastering CSRD Readiness with Confidence
CSRD-ekosystemet
Det krävs mer än en hållbarhetschef för att samla information i ditt företags hela värdekedja. Olika människor och typer av expertis krävs, så vårda och stödja dina supply chain-, inköps- och HR-avdelningar. På så sätt är det mer troligt att du får bra data, snabbare.
"Hållbarhetsrapportering går långt utöver att bara mata in siffror i ett kalkylblad för att uppfylla lagstiftningen. Det involverar ett nätverk av leverantörer, intressenter och kollegor som samarbetar effektivt. Det kräver ett ekosystem av människor och data för att hitta rätt information och veta vad man ska göra med den." – Maria Svantemark, VD och medgrundare av SustainLab
Affärsfördelar med CSRD
Att följa CSRD kan verka skrämmande och tidskrävande, men det kommer att styra och påverka hur affärer kommer att bedrivas i framtiden i Europa. Efterlevnad leder till handling och långsiktiga effekter. Effekterna inkluderar:
Förbättrad hållbarhetsprestanda: hjälper till att identifiera förbättringsområden och driva framsteg mot företagets KPI
Ökad transparens: CSRD-efterlevnad kräver att organisationer offentliggör hållbarhetsinformation för allmänheten, vilket hjälper till att bygga förtroende och trovärdighet hos intressenter
Konkurrensfördel: organisationer som ligger i framkant när det gäller hållbarhetsprestanda kommer att få en konkurrensfördel på marknaden
Riskhantering: CSRD-efterlevnad hjälper organisationer att identifiera och hantera hållbarhetsrelaterade risker, såsom ryktesmässiga, regulatoriska och operativa risker
7 steg att ta nu för CSRD
Det kommer att ta tid att förbereda sig för CSRD, men det finns saker som hållbarhetschefer och andra kan göra just nu för att undvika stress eller straff senare:
Förstå kraven: Bli bekant med CSRD- och ESRS-förordningarna. Detta inkluderar att förstå rapporteringens omfattning, de mått som måste rapporteras och tidslinjen för efterlevnad
Bedöm datatillgänglighet och dess kvalitet: Genomför en gapanalys för att identifiera brister i datainsamlingsprocesserna och utveckla planer för att åtgärda dem. SustainLab har ett verktyg och en process som hjälper dig att göra detta!
Skapa medvetenhet internt: Samarbeta med andra avdelningar inom företaget för att bygga medvetenhet om CSRD och vikten av efterlevnad. Detta kommer att se till att alla relevanta intressenter är medvetna om sina roller och ansvar
Upprätta ett rapporteringsramverk: Det bör definiera rapporteringsprocesserna, roller och ansvar samt de verktyg och tekniker som behövs för att stödja rapporteringen
Utveckla rapporteringsmallar: Detta kommer att hjälpa till att säkerställa konsekvens i rapporteringen över hela organisationen och göra det lättare att samla in och analysera data
Engagera dig med externa intressenter: Prata med revisorer och intressenter för att säkerställa att deras rapporteringsprocesser och ramverk stämmer överens med dina
Övervaka framstegen: Slutligen att hålla koll på framstegen gör det lättare att göra justeringar vid behov. Detta kommer att hjälpa till att säkerställa att organisationen är på väg att uppnå sina mål och att rapporteringsprocesserna ständigt utvecklas när datakvaliteten förbättras
Så där har du det! En djupdykning i CSRD, de ESRS-regler som gäller för det, sätt att förbereda sig och varför det är värt besväret!
Om du vill ha stöd på din resa mot CSRD-efterlevnad kan SustainLab hjälpa till med allt ESG! Det inkluderar verktyget för gapanalys, DMA och mjukvara för CSRD-rapportering. Boka en demo med oss idag!
Och lyssna på vårt on-demand webinar, Ready, Set, Report: Mastering CSRD Readiness with Confidence, Detta webinar hölls av våra experter Maria Svantemark, vår VD och medgrundare, och mig själv, Micaela Quesada, Chief Sustainability Officer hos SustainLab.
Följ oss på LinkedIn för mer information om hållbarhet och affärsnyheter.
Du kanske också har värde av att läsa dessa artiklar:
