Glossary of sustainability
Glossary of sustainability
Glossary of sustainability
Glossary of sustainability
SustainLabs förenklade lista över termer, akronymer och organisationer
Vi förenklar det tekniska språket och ger företag möjlighet att påskynda förändring.
Detta är din guide till hållbarhetstermer, oavsett om du är en hållbarhetsexpert, konsult, VD eller nyfiken nybörjare. Här är akronymerna som vi alla glömmer, lagarna att följa, jargongen att avkoda, och koncepten som är värda att förstå.
På SustainLab specialiserar vi oss på hållbarhetsdatastyrning och älskar att dela med oss av kunskap, men vi är alltid öppna för att lära oss mer. Om du tycker att något borde läggas till i listan, berätta för oss om det och låt oss göra detta till en fantastisk resurs för alla!
SustainLabs förenklade lista över termer, akronymer och organisationer
Vi förenklar det tekniska språket och ger företag möjlighet att påskynda förändring.
Detta är din guide till hållbarhetstermer, oavsett om du är en hållbarhetsexpert, konsult, VD eller nyfiken nybörjare. Här är akronymerna som vi alla glömmer, lagarna att följa, jargongen att avkoda, och koncepten som är värda att förstå.
På SustainLab specialiserar vi oss på hållbarhetsdatastyrning och älskar att dela med oss av kunskap, men vi är alltid öppna för att lära oss mer. Om du tycker att något borde läggas till i listan, berätta för oss om det och låt oss göra detta till en fantastisk resurs för alla!
SustainLabs terminologibrytande lista över termer, akronymer och organisationer
Vi avmystifierar det tekniska språket och ger företag möjlighet att påskynda förändring.
Detta är din guide till hållbarhetstermer, oavsett om du är en hållbarhetsexpert, konsult, VD eller nyfiken nybörjare. Här är akronymerna vi alla glömmer, lagstiftningarna att uppfylla, jargongen att avkoda, och begreppen värda att förstå.
På SustainLab specialiserar vi oss på hållbarhetsdatamanagement och älskar att dela med oss av kunskap, men vi är alltid öppna för att lära oss mer. Om du tycker att något borde läggas till i listan, berätta för oss och låt oss göra detta till en fantastisk resurs för alla!
A
Abatement: The adoption of various strategies and actions aimed at mitigating the impact of human activities on ecosystems and promoting sustainable practices. This can include reducing greenhouse gas emissions, improving energy efficiency, or waste management. It’s a key concept of the SBTi Framework and refers to reductions within the value chain.
Adaptive Reuse: The process of redeveloping and repurposing existing buildings or structures for a different use, often with a focus on sustainability and preservation of historical or cultural value.
Afforestation: The process of establishing a forest, or stand of trees, in an area where there was no forest.
Agenda 2030: Also known as Sustainable Development Goals (SDGs). A set of 17 goals established by the United Nations in 2015 to guide global sustainable development efforts, covering areas such as poverty, health, education, gender equality, and climate action.
Agroforestry: An agricultural practice that combines the cultivation of trees with crops or livestock to create a more sustainable and resilient land-use system.
Alternative Energy: Energy derived from renewable sources or non-traditional methods, such as solar, wind, hydro, geothermal, biomass, or tidal power.
Atmosphere: The Earth's atmosphere consists of several layers. The troposphere is the lowest layer extending up to around 7 to 20 kilometers from the Earth’s surface. This is where weather patterns and greenhouse gas emissions are most directly felt. The stratosphere, above the troposphere, houses the ozone layer, which is vital for protecting life on Earth. The mesosphere is less directly impacted by sustainability practices but forms a crucial part of the overall atmospheric system. The thermosphere, and exosphere are the outermost layers of the atmosphere and are affected by space exploration, satellites and space debris.
AQI (Air Quality Index): An index used to measure and report the quality of outdoor air in relation to human health and well-being, often based on the concentration of pollutants such as particulate matter, ozone, carbon monoxide, and sulfur dioxide.
B
BECCS (Bioenergy with carbon capture and storage): A technology that combines the use of bioenergy, derived from biomass sources such as plants and organic waste, with the capture and permanent storage of carbon dioxide emissions. The goal is to mitigate climate change by removing CO₂ from the atmosphere and storing it underground.
Beyond Value Chain Mitigation (BVCM): An approach that goes beyond addressing emissions solely within a company's direct operational activities or immediate value chain. It encompasses efforts to promote sustainability across the entire value chain, upstream and downstream, including suppliers, customers, and other stakeholders.
Biochar: A carbon-rich soil amendment produced through the pyrolysis process, which involves heating biomass without oxygen. Benefits include enhanced soil health, increased water retention, improved nutrient availability, and reduced soil erosion. Biochar acts as a long-term carbon sink, sequestering carbon and mitigating climate change by removing CO₂ from the atmosphere and storing it in a stable form.
Biofuel: A fuel derived from renewable biological resources, such as plants, crops, or organic waste, used as an alternative to fossil fuels in transportation or energy generation.
Biosphere: Where life exists, this sustains biodiversity and ecosystems that are crucial for human well-being. Part of the Earth’s system that also includes the lithosphere and hydrosphere.
Blue Economy: An approach to economic development that promotes sustainable and responsible use of ocean resources while preserving marine ecosystems and biodiversity.
Board Diversity: The representation of individuals from diverse backgrounds, including gender, race, ethnicity, age, and expertise, on the board of directors of a company or organization.
BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method): A sustainability assessment method for buildings, providing a framework for evaluating their environmental performance and encouraging best practices in design, construction, and operation.
C
Carbon Accounting: The process of quantifying and reporting greenhouse gas emissions or carbon dioxide equivalent (CO₂e) associated with an organization's activities, products, or services.
Carbon Calculator: A tool or software that helps individuals, organizations, or governments estimate and quantify their carbon footprint or greenhouse gas emissions by considering various emission sources, such as energy use, transportation, waste, and other activities.
Carbon cycle: The natural process through which carbon dioxide circulates and cycles between the atmosphere, living organisms, and the Earth's surface. It plays a crucial role in maintaining the planet's carbon balance and regulating global climate.
CO₂ (Carbon dioxide): A gas that’s naturally present in the Earth's atmosphere, plays a vital role in the carbon cycle, and is essential for maintaining the planet's temperature. Human activities, such as burning fossil fuels and deforestation, have significantly increased its concentration in the atmosphere, leading to global warming.
CO₂e (Carbon Dioxide Equivalent): A standardized unit of measurement that represents the combined warming potential of all greenhouse gasses (GHGs) emitted, expressed in terms of carbon dioxide. It allows for the aggregation and comparison of different GHGs by converting their emissions into the equivalent amount of CO₂ that would cause the same level of climate impact over a given time period.
Carbon Disclosure: The systematic reporting of a company's greenhouse gas emissions, climate-related risks, and sustainability initiatives. It includes the measurement, tracking, and disclosure of carbon emissions data to promote transparency and accountability.
CDP (Carbon Disclosure Project): An international non-profit organization that encourages companies and governments to measure, disclose, manage, and reduce their environmental impacts, including carbon emissions.
Carbon Footprint: The total amount of greenhouse gasses, especially carbon dioxide (CO₂), emitted directly or indirectly by an individual, organization, event, product, or service, expressed as a carbon dioxide equivalent (CO₂e).
Carbon Intensity: The amount of carbon dioxide emissions produced per unit of activity or output, often measured as emissions per unit of energy consumed, GDP (Gross Domestic Product), or product manufactured. It helps assess the efficiency and environmental impact of different processes or sectors.
Carbon Neutrality: Achieving a balance between carbon emissions released into the atmosphere and carbon emissions removed or offset, resulting in no net increase in atmospheric CO₂ levels.
Carbon Offsetting: A mechanism used to compensate for greenhouse gas emissions by investing in projects that reduce or remove an equivalent amount of emissions elsewhere. These projects can include reforestation, renewable energy generation, or methane capture from landfills.
Carbon Sequestration: The process of capturing and storing carbon dioxide from the atmosphere, often through natural means such as reforestation, afforestation, or the preservation of carbon-rich ecosystems like wetlands and forests.
Carbon Sink: A natural or artificial reservoir, ecosystem, or process that absorbs and stores carbon dioxide from the atmosphere, mitigating the effects of greenhouse gas emissions on climate change. Examples of carbon sinks include forests, oceans, wetlands, and certain agricultural practices.
Carbon Tax: A financial levy imposed on greenhouse gas emissions, particularly carbon dioxide emissions. It is designed to incentivize companies and individuals to reduce their carbon emissions by imposing a cost on each unit of emitted greenhouse gasses. The revenue generated from carbon taxes can be used to fund climate change mitigation and adaptation measures.
Carbon Tier Emissions: The classification or categorization of companies based on their carbon emissions. It is a framework designed to assign companies into different tiers or levels based on their greenhouse gas emissions and their commitment to reducing carbon footprints.
CCS (Carbon Capture and Storage): A technology that captures carbon dioxide emissions from power plants or industrial processes and stores them underground to prevent their release into the atmosphere.
Circular Economy: An economic model that aims to maximize resource efficiency, minimize waste generation, and promote the reuse, recycling, and regeneration of materials and products throughout their life cycle.
CDM (Clean Development Mechanism): A mechanism established by the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) to promote clean and sustainable development projects in developing countries by allowing emission reductions or removals to be certified as tradable carbon credits.
CDP (Carbon Disclosure Project): An international non-profit organization that encourages companies and cities to disclose their environmental impacts, including carbon emissions, water usage, and deforestation risks, to investors and stakeholders.
Climate Change Adaptation: The process of adjusting to the current and projected impacts of climate change to reduce vulnerability and build resilience in natural and human systems.
Climate Neutral: Achieving net-zero greenhouse gas emissions by balancing the amount of emitted greenhouse gasses with equivalent reductions or removals.
Commodity Chain: The series of stages and processes involved in the production, distribution, and consumption of a commodity, including extraction, processing, manufacturing, transportation, and disposal.
Corporate Governance: The system of rules, practices, and processes by which a company is directed, controlled, and governed, involving relationships between stakeholders, board of directors, management, and shareholders.
Cradle-to-Cradle: A design and manufacturing approach that seeks to create products that can be fully recycled or biodegraded at the end of their life cycle, minimizing waste and environmental impact.
Cradle-to-Grave: The entire lifecycle of a product, process, or activity from its creation or extraction to its disposal or end-of-life. This concept is part of a linear economy, as opposed to a circular economy. It considers the environmental, social, and economic impacts at every stage, including raw material extraction, manufacturing, distribution, use, and eventual disposal, aiming to minimize negative effects and promote long-term sustainability.
CRC (Carbon Reduction Commitment): A mandatory emissions trading scheme in the United Kingdom aimed at large non-energy-intensive organizations to encourage energy efficiency improvements and carbon emissions reduction.
CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive): EU regulation that refers to the steps companies take to identify and address the human rights and environmental risks in their value chains.
CSR (Corporate Social Responsibility): The commitment of businesses to operate ethically and contribute to sustainable development by considering the social, environmental, and economic impacts of their activities and implementing responsible practices
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive): EU regulation that aims to enhance corporate sustainability reporting requirements for companies operating within the European Union. It builds upon the existing Non-Financial Reporting Directive (NFRD) and introduces new reporting obligations to increase transparency and comparability of sustainability-related information.
COP (Conference of the Parties): An annual gathering where countries that are parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) come together to discuss and negotiate actions to address global climate change.
Koldioxidbokföring: Processen att kvantifiera och rapportera växthusgasutsläpp eller koldioxidekvivalenter (CO₂e) kopplade till en organisations aktiviteter, produkter eller tjänster.
Koldioxidkalkylator: Ett verktyg eller programvara som hjälper individer, organisationer eller regeringar att uppskatta och kvantifiera sitt koldioxidavtryck eller växthusgasutsläpp genom att beakta olika utsläppskällor, såsom energianvändning, transporter, avfall och andra aktiviteter.
Koldioxidcykeln: Den naturliga processen genom vilken koldioxid cirkulerar och cyklas mellan atmosfären, levande organismer och jordens yta. Den spelar en avgörande roll för att upprätthålla planetens koldioxidbalans och reglera det globala klimatet.
CO₂ (Koldioxid): En gas som naturligt finns i jordens atmosfär, spelar en vital roll i koldioxidcykeln och är avgörande för att upprätthålla planetens temperatur. Mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen och avskogning, har kraftigt ökat dess koncentration i atmosfären, vilket lett till global uppvärmning.
CO₂e (Koldioxidekvivalent): En standardiserad enhet för mätning som representerar den samlade uppvärmningspotentialen av alla växthusgaser (GHG) som släpps ut, uttryckt i termer av koldioxid. Det möjliggör sammanställning och jämförelse av olika GHG genom att omvandla deras utsläpp till motsvarande mängd CO₂ som skulle orsaka samma nivå av klimatpåverkan över en viss tidsperiod.
Koldioxidavslöjande: Den systematiska rapporteringen av ett företags växthusgasutsläpp, klimatrelaterade risker och hållbarhetsinitiativ. Det inkluderar mätning, spårning och avslöjande av koldioxidutsläppsdata för att främja transparens och ansvarighet.
CDP (Koldioxidavslöjandeprojekt): En internationell ideell organisation som uppmuntrar företag och regeringar att mäta, avslöja, hantera och minska sina miljöpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp.
Koldioxidavtryck: Den totala mängden växthusgaser, särskilt koldioxid (CO₂), som släpps ut direkt eller indirekt av en individ, organisation, händelse, produkt eller tjänst, uttryckt som en koldioxidekvivalent (CO₂e).
Koldioxidintensitet: Mängden koldioxidutsläpp per enhet av aktivitet eller produktion, ofta mätt som utsläpp per enhet energi som förbrukas, BNP (Bruttonationalprodukt) eller producerad vara. Det hjälper till att bedöma effektiviteten och den miljömässiga påverkan av olika processer eller sektorer.
Koldioxidneutralitet: Att uppnå balans mellan koldioxidutsläpp som släpps ut i atmosfären och koldioxidutsläpp som tas bort eller motverkas, vilket resulterar i ingen nettovinst av atmosfäriska CO₂-nivåer.
Koldioxidkompensation: En mekanism som används för att kompensera för växthusgasutsläpp genom att investera i projekt som minskar eller tar bort en motsvarande mängd utsläpp någon annanstans. Dessa projekt kan inkludera återplantering, produktion av förnybar energi eller metanuppsamling från deponier.
Koldioxidsekvetering: Processen att fånga och lagra koldioxid från atmosfären, ofta genom naturliga metoder som återplantering, afforestation eller bevarande av koldioxidrika ekosystem som våtmarker och skogar.
Koldioxidsfär: Ett naturligt eller artificiellt reservoar, ekosystem eller process som absorberar och lagrar koldioxid från atmosfären, vilket mildrar effekterna av växthusgasutsläpp på klimatförändringarna. Exempel på koldioxidsfärer inkluderar skogar, hav, våtmarker och vissa jordbrukspraxis.
Koldioxidskatt: En ekonomisk avgift som åläggs växthusgasutsläpp, särskilt koldioxidutsläpp. Det är utformat för att uppmuntra företag och individer att minska sina koldioxidutsläpp genom att ålägga en kostnad per enhet av utsläppt växthusgas. Intäkterna som genereras från koldioxidskatter kan användas för att finansiera åtgärder mot klimatförändringar och anpassning.
Koldioxidnivåsutsläpp: Klassificeringen eller kategoriseringen av företag baserat på deras koldioxidutsläpp. Det är en ram som är utformad för att tilldela företag i olika nivåer baserat på deras växthusgasutsläpp och deras åtagande att minska koldioxidavtryck.
CCS (Koldioxidinfångning och lagring): En teknik som fångar koldioxidutsläpp från kraftverk eller industriella processer och lagrar dem under jorden för att förhindra deras frisättning i atmosfären.
Cirkulär Ekonomi: En ekonomisk modell som syftar till att maximera resurseffektiviteten, minimera avfallsgenerering och främja återanvändning, återvinning och regenerering av material och produkter genom hela deras livscykel.
CDM (Ren utvecklingsmekanism): En mekanism som upprättats av Förenta nationernas ramverk för klimatförändringar (UNFCCC) för att främja rena och hållbara utvecklingsprojekt i utvecklingsländer genom att tillåta att utsläppsminskningar eller -borttagningar certifieras som handelsbara koldioxidkrediter.
CDP (Koldioxidavslöjandeprojekt): En internationell ideell organisation som uppmuntrar företag och städer att avslöja sina miljöpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp, vattenanvändning och avskogning, för investerare och intressenter.
Klimatanpassning: Processen att justera sig till nuvarande och förväntade effekter av klimatförändringar för att minska sårbarhet och bygga resiliens i naturliga och mänskliga system.
Klimatneutral: Att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp genom att balansera mängden utsläppta växthusgaser med motsvarande minskningar eller borttagningar.
Varukedja: Den serie av steg och processer involverade i produktionen, distributionen och konsumtionen av en vara, inklusive utvinning, bearbetning, tillverkning, transport och avfall.
Företagsstyrning: Systemet av regler, praxis och processer genom vilka ett företag styrs, kontrolleras och förvaltas, vilket involverar relationer mellan intressenter, styrelse, ledning och aktieägare.
Cradle-to-Cradle: Ett design- och tillverkningsansats som syftar till att skapa produkter som kan återvinnas helt eller biologiskt nedbrytbar i slutet av deras livscykel, vilket minimerar avfall och miljöpåverkan.
Cradle-to-Grave: Hela livscykeln av en produkt, process eller aktivitet från dess skapande eller utvinning till dess avfall eller slutavlivning. Detta koncept är en del av en linjär ekonomi, i motsats till en cirkulär ekonomi. Det beaktar de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna i varje steg, inklusive utvinning av råmaterial, tillverkning, distribution, användning och slutlig avfallshantering, med målet att minimera negativa effekter och främja långsiktig hållbarhet.
CRC (Koldioxidminskningsåtagande): Ett obligatoriskt system för handel med utsläpp i Storbritannien som syftar till stora icke-energikrävande organisationer för att uppmuntra förbättringar av energieffektivitet och minskning av koldioxidutsläpp.
CSDDD (Direktiv för företags hållbarhetsdue diligence): EU-förordning som avser de steg företag tar för att identifiera och hantera mänskliga rättigheter och miljörisker i sina värdekedjor.
CSR (Företags sociala ansvar): Företags åtagande att agera etiskt och bidra till hållbar utveckling genom att beakta de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av deras aktiviteter och genomföra ansvarsfulla metoder.
CSRD (Direktiv om företags hållbarhetsrapportering): EU-förordning som syftar till att förbättra företagens krav på hållbarhetsrapportering för företag som verkar inom Europeiska unionen. Det bygger på den befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) och inför nya rapporteringsskyldigheter för att öka transparens och jämförbarhet av hållbarhetsrelaterad information.
COP (Förenta nationernas klimatkonferens): En årlig sammankomst där länder som är parter i Förenta Nationernas ramverk för klimatförändringar (UNFCCC) samlas för att diskutera och förhandla åtgärder för att hantera global klimatförändring.
D
Datastyrning: Processen att samla in, organisera, lagra, analysera och skydda data för att säkerställa dess noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet.
Avkarbonisering: Processen att minska eller eliminera koldioxidutsläpp från olika källor, såsom energiproduktion, transport, industri och byggnader, för att mildra klimatförändringar.
Avskogning: Rensning, borttagning eller förstörelse av skogar eller skogsområden, främst för jordbruksutvidgning, avverkning eller stadsutveckling, vilket leder till habitatförlust, minskad biologisk mångfald och ökade koldioxidutsläpp.
Direktiv: En lagstiftande åtgärd utfärdad av Europeiska unionen som anger specifika mål som måste uppnås av EU:s medlemsstater genom nationell lagstiftning.
DAC (Direkt luftinfångning): En teknik som avlägsnar koldioxid från atmosfären på valfri plats, till skillnad från kolinfångning, som fungerar på platsen för utsläppen. Storskaliga anläggningar drar in luft, fångar CO₂-molekyler och koncentrerar sedan den fångade CO₂ för lagring under jorden eller för att användas i olika industriella processer.
Mångfald och inkludering: Praktiken att främja och omfamna en mångfald av individer, bakgrunder, perspektiv och erfarenheter inom en organisation eller samhälle, och skapa en inkluderande miljö som respekterar och värderar olikheter.
Nedcykling: Processen att omvandla material eller produkter till lägre värde eller mindre önskvärda former genom återvinning, vilket ofta resulterar i en förlust av kvalitet eller funktionalitet.
Dubbel materialitet: Detta utvidgar materialitet i företagsrapportering för att inkludera både finansiell materialitet och ESG-materialitet. Det erkänner att hållbarhetsfrågor kan påverka ett företags finansiella prestanda och dess förmåga att skapa långsiktigt värde. Inkluderar hur en organisation påverkas av externa hållbarhetsfaktorer och hur organisationens aktiviteter och beslut påverkar den bredare sociala och miljömässiga kontexten.
Datastyrning: Processen att samla in, organisera, lagra, analysera och skydda data för att säkerställa dess noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet.
Avkarbonisering: Processen att minska eller eliminera koldioxidutsläpp från olika källor, såsom energiproduktion, transport, industri och byggnader, för att mildra klimatförändringar.
Avskogning: Rensning, borttagning eller förstörelse av skogar eller skogsområden, främst för jordbruksutvidgning, avverkning eller stadsutveckling, vilket leder till habitatförlust, minskad biologisk mångfald och ökade koldioxidutsläpp.
Direktiv: En lagstiftande åtgärd utfärdad av Europeiska unionen som anger specifika mål som måste uppnås av EU:s medlemsstater genom nationell lagstiftning.
DAC (Direkt luftinfångning): En teknik som avlägsnar koldioxid från atmosfären på valfri plats, till skillnad från kolinfångning, som fungerar på platsen för utsläppen. Storskaliga anläggningar drar in luft, fångar CO₂-molekyler och koncentrerar sedan den fångade CO₂ för lagring under jorden eller för att användas i olika industriella processer.
Mångfald och inkludering: Praktiken att främja och omfamna en mångfald av individer, bakgrunder, perspektiv och erfarenheter inom en organisation eller samhälle, och skapa en inkluderande miljö som respekterar och värderar olikheter.
Nedcykling: Processen att omvandla material eller produkter till lägre värde eller mindre önskvärda former genom återvinning, vilket ofta resulterar i en förlust av kvalitet eller funktionalitet.
Dubbel materialitet: Detta utvidgar materialitet i företagsrapportering för att inkludera både finansiell materialitet och ESG-materialitet. Det erkänner att hållbarhetsfrågor kan påverka ett företags finansiella prestanda och dess förmåga att skapa långsiktigt värde. Inkluderar hur en organisation påverkas av externa hållbarhetsfaktorer och hur organisationens aktiviteter och beslut påverkar den bredare sociala och miljömässiga kontexten.
E
Ekodesign-direktivet: Ett EU-direktiv som ställer obligatoriska ekologiska krav för utformning av energirelaterade produkter för att förbättra deras miljöprestanda.
Ekokvoten: Konceptet att producera varor och tjänster med färre resurser och generera mindre avfall och föroreningar, samtidigt som man upprätthåller eller förbättrar den övergripande miljöprestandan.
Ekologiskt märke: En märkning eller certifieringssymbol som indikerar att en produkt eller tjänst har uppfyllt specifika miljöstandarder eller kriterier, såsom energieffektivitet, resursbevarande eller minskade utsläpp.
Ekologiskt fotavtryck: Måttet på den mänskliga påverkan på miljön när det gäller mängden land och resurser som krävs för att upprätthålla en viss livsstil, aktivitet, organisation eller befolkning.
Ekosystemtjänster: De fördelar som ekosystem ger människor, såsom ren luft och vatten, jordens bördighet, klimatreglering, pollinering, tillgång på naturresurser, kulturella och rekreationsvärden.
EEA (Europeiska miljöbyrån): En EU-myndighet som tillhandahåller oberoende information om miljön och stödjer utvecklingen och genomförandet av miljöpolitiker.
Elektrifiering: Övergången från att använda fossila bränslen till elektricitet som primär energikälla inom olika sektorer, inklusive transporter, uppvärmning och industri, för att minska växthusgasutsläpp och beroendet av icke-förnybara resurser.
E-avfall (elektroniskt avfall): Kasserade elektroniska enheter, utrustning eller komponenter som inte längre är funktionella eller användbara, ofta innehållande farliga ämnen och som kräver korrekt återvinning eller bortskaffande för att förhindra miljö- och hälsorisker.
Utsläppsintensitet: Mängden växthusgasutsläpp som produceras per enhet av produktion, såsom genererad energi, tillverkade produkter eller tillhandahållna tjänster, vanligtvis mätt i CO₂e-utsläpp per kilowattimme (kWh), ton av produkt eller passagerarkilometer.
EMS (Miljöledningssystem): En ram eller ett system som hjälper organisationer att hantera och förbättra sin miljöprestanda genom att upprätta policyer, sätta mål, genomföra procedurer och genomföra regelbundet övervakning och revisioner.
Livscykelns slut: Den fas av en produkts livscykel när den når slutet av sin nyttoliv och kräver bortskaffande, återvinning eller lämplig behandling för att minimera miljöpåverkan och maximera resursåtervinning.
Energieffektivitet: Förhållandet mellan användbar energiutgång och den energimängd som krävs för att utföra en specifik uppgift eller tillhandahålla en viss tjänst, syftande till att minska energislöseri och förbättra resursproduktivitet.
Energitransition: Den globala övergången från fossila bränslen till förnybara och låga koldioxidutsläpp energikällor, drivet av behovet av att mildra klimatförändringar och uppnå hållbara energisystem.
EIA (Miljökonsekvensbeskrivning): En process för att utvärdera och förutsäga potentiella miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av föreslagna projekt, policyer eller aktiviteter innan de genomförs, ofta krävs av lagstiftning eller tillsynsmyndigheter.
ESG (Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning): En ram för att bedöma och mäta hållbarhetsprestanda och effekter av företag, investeringar eller fonder baserat på miljömässiga, sociala och styrningskriterier.
ESG-betyg: En bedömning eller poäng som tilldelats ett företag eller en investering baserat på dess miljömässiga, sociala och styrningsprestanda, ofta tillhandahållen av specialiserade ESG-betygsbyråer.
ESG-rapporteringsramar: Fastställda ramar eller riktlinjer som tillhandahåller standardiserade metoder och redovisningskrav för rapportering av miljö-, social- och governanceinformation, såsom Global Reporting Initiative (GRI) eller Sustainability Accounting Standards Board (SASB).
ESG-verifiering: Den oberoende bedömningen och verifieringen av ett företags eller en investerings miljömässiga, sociala och styrningsprestanda, ofta utförd av tredje part revisorer eller certifieringsorgan.
ETS (Utsläppshandelsystem): Ett marknadsbaserat tillvägagångssätt för att minska växthusgasutsläpp, där företag tilldelas eller måste köpa tillstånd för sina utsläpp.
Ekodesign-direktivet: Ett EU-direktiv som ställer obligatoriska ekologiska krav för utformning av energirelaterade produkter för att förbättra deras miljöprestanda.
Ekokvoten: Konceptet att producera varor och tjänster med färre resurser och generera mindre avfall och föroreningar, samtidigt som man upprätthåller eller förbättrar den övergripande miljöprestandan.
Ekologiskt märke: En märkning eller certifieringssymbol som indikerar att en produkt eller tjänst har uppfyllt specifika miljöstandarder eller kriterier, såsom energieffektivitet, resursbevarande eller minskade utsläpp.
Ekologiskt fotavtryck: Måttet på den mänskliga påverkan på miljön när det gäller mängden land och resurser som krävs för att upprätthålla en viss livsstil, aktivitet, organisation eller befolkning.
Ekosystemtjänster: De fördelar som ekosystem ger människor, såsom ren luft och vatten, jordens bördighet, klimatreglering, pollinering, tillgång på naturresurser, kulturella och rekreationsvärden.
EEA (Europeiska miljöbyrån): En EU-myndighet som tillhandahåller oberoende information om miljön och stödjer utvecklingen och genomförandet av miljöpolitiker.
Elektrifiering: Övergången från att använda fossila bränslen till elektricitet som primär energikälla inom olika sektorer, inklusive transporter, uppvärmning och industri, för att minska växthusgasutsläpp och beroendet av icke-förnybara resurser.
E-avfall (elektroniskt avfall): Kasserade elektroniska enheter, utrustning eller komponenter som inte längre är funktionella eller användbara, ofta innehållande farliga ämnen och som kräver korrekt återvinning eller bortskaffande för att förhindra miljö- och hälsorisker.
Utsläppsintensitet: Mängden växthusgasutsläpp som produceras per enhet av produktion, såsom genererad energi, tillverkade produkter eller tillhandahållna tjänster, vanligtvis mätt i CO₂e-utsläpp per kilowattimme (kWh), ton av produkt eller passagerarkilometer.
EMS (Miljöledningssystem): En ram eller ett system som hjälper organisationer att hantera och förbättra sin miljöprestanda genom att upprätta policyer, sätta mål, genomföra procedurer och genomföra regelbundet övervakning och revisioner.
Livscykelns slut: Den fas av en produkts livscykel när den når slutet av sin nyttoliv och kräver bortskaffande, återvinning eller lämplig behandling för att minimera miljöpåverkan och maximera resursåtervinning.
Energieffektivitet: Förhållandet mellan användbar energiutgång och den energimängd som krävs för att utföra en specifik uppgift eller tillhandahålla en viss tjänst, syftande till att minska energislöseri och förbättra resursproduktivitet.
Energitransition: Den globala övergången från fossila bränslen till förnybara och låga koldioxidutsläpp energikällor, drivet av behovet av att mildra klimatförändringar och uppnå hållbara energisystem.
EIA (Miljökonsekvensbeskrivning): En process för att utvärdera och förutsäga potentiella miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter av föreslagna projekt, policyer eller aktiviteter innan de genomförs, ofta krävs av lagstiftning eller tillsynsmyndigheter.
ESG (Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning): En ram för att bedöma och mäta hållbarhetsprestanda och effekter av företag, investeringar eller fonder baserat på miljömässiga, sociala och styrningskriterier.
ESG-betyg: En bedömning eller poäng som tilldelats ett företag eller en investering baserat på dess miljömässiga, sociala och styrningsprestanda, ofta tillhandahållen av specialiserade ESG-betygsbyråer.
ESG-rapporteringsramar: Fastställda ramar eller riktlinjer som tillhandahåller standardiserade metoder och redovisningskrav för rapportering av miljö-, social- och governanceinformation, såsom Global Reporting Initiative (GRI) eller Sustainability Accounting Standards Board (SASB).
ESG-verifiering: Den oberoende bedömningen och verifieringen av ett företags eller en investerings miljömässiga, sociala och styrningsprestanda, ofta utförd av tredje part revisorer eller certifieringsorgan.
ETS (Utsläppshandelsystem): Ett marknadsbaserat tillvägagångssätt för att minska växthusgasutsläpp, där företag tilldelas eller måste köpa tillstånd för sina utsläpp.
F
Rättvis handel: Ett handelssystem som främjar rättvisa och etiska relationer mellan producenter i utvecklingsländer och köpare i utvecklade länder, som säkerställer rättvisa priser, säkra arbetsvillkor, miljömässig hållbarhet och samhällsutveckling.
F-gaser (Fluorerade gaser): En grupp syntetiska gaser som främst används i industriella tillämpningar som kylning, luftkonditionering, skumblåsning och aerosoler. Vanliga typer inkluderar hydrofluorkarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). Fluorerade gaser har en hög global uppvärmningspotential (GWP) jämfört med koldioxid (CO2). På grund av deras betydande bidrag till klimatförändringar har internationella avtal upprättats för att fasa ut produktionen och konsumtionen av dessa gaser för att mildra deras påverkan på den globala uppvärmningen.
Fossila bränslen: Icke-förnybara energikällor som härstammar från resterna av växter och djur som levde för miljontals år sedan, såsom kol, olja och naturgas.
Fullständig kostnadsredovisning: En redovisningsmetod som beaktar inte bara de direkta kostnaderna förknippade med en produkt eller tjänst utan även de indirekta kostnaderna eller externaliteterna, såsom miljöpåverkan eller sociala kostnader, för att ge en mer omfattande och korrekt bild av de totala kostnaderna.
Rättvis handel: Ett handelssystem som främjar rättvisa och etiska relationer mellan producenter i utvecklingsländer och köpare i utvecklade länder, som säkerställer rättvisa priser, säkra arbetsvillkor, miljömässig hållbarhet och samhällsutveckling.
F-gaser (Fluorerade gaser): En grupp syntetiska gaser som främst används i industriella tillämpningar som kylning, luftkonditionering, skumblåsning och aerosoler. Vanliga typer inkluderar hydrofluorkarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). Fluorerade gaser har en hög global uppvärmningspotential (GWP) jämfört med koldioxid (CO2). På grund av deras betydande bidrag till klimatförändringar har internationella avtal upprättats för att fasa ut produktionen och konsumtionen av dessa gaser för att mildra deras påverkan på den globala uppvärmningen.
Fossila bränslen: Icke-förnybara energikällor som härstammar från resterna av växter och djur som levde för miljontals år sedan, såsom kol, olja och naturgas.
Fullständig kostnadsredovisning: En redovisningsmetod som beaktar inte bara de direkta kostnaderna förknippade med en produkt eller tjänst utan även de indirekta kostnaderna eller externaliteterna, såsom miljöpåverkan eller sociala kostnader, för att ge en mer omfattande och korrekt bild av de totala kostnaderna.
G
Gap Analysis: En systematisk bedömning som jämför nuvarande prestanda eller status med önskad eller målprestanda, och identifierar skillnaderna eller avvikelserna mellan de två. I samband med hållbarhet kan det hänvisa till att utvärdera framstegen som gjorts för att uppnå miljö- eller sociala mål och identifiera områden för förbättring.
GHGs (Växthusgaser): Gaser som fångar värme i jordens atmosfär och bidrar till växthuseffekten och klimatförändringarna. Vanliga växthusgaser inkluderar koldioxid (CO₂), metan (CH4), lustgas (N2O) och fluorerade gaser.
GHG Protocol (Växthusgasprotokollet): Utvecklat av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), tillhandahåller standardiserade metoder för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp.
GRI (Global Reporting Initiative): En internationell oberoende organisation som tillhandahåller en ram för hållbarhetsrapportering, och erbjuder riktlinjer och indikatorer för att mäta och redovisa en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda.
Grön Byggnad: En byggnadsdesign- och konstruktionsmetod som syftar till att minimera miljöpåverkan, förbättra energieffektiviteten, minska resursförbrukningen, förbättra hälsa och välbefinnande för de som vistas i byggnaden, och främja hållbara metoder genom hela byggnadens livscykel.
Grön Affär: En omfattande plan från Europeiska kommissionen för att göra EU:s ekonomi hållbar, med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
Grön tvättning: Praktiken att göra falska eller överdrivna påståenden om miljöfördelarna eller hållbarhetsprestandan för en produkt, tjänst eller företag för att vilseleda eller lura konsumenter eller intressenter.
Green-hushing: Att hålla ett företags klimatstrategier och hållbarhetsinitiativer dolda eller icke-offentliggjorda. Genom att inte diskutera dessa strategier hoppas företag kunna undvika potentiella anklagelser om att de inte lever upp till sina angivna miljömål, eller för att förhindra anklagelser om grön tvättning.
Gap Analysis: En systematisk bedömning som jämför nuvarande prestanda eller status med önskad eller målprestanda, och identifierar skillnaderna eller avvikelserna mellan de två. I samband med hållbarhet kan det hänvisa till att utvärdera framstegen som gjorts för att uppnå miljö- eller sociala mål och identifiera områden för förbättring.
GHGs (Växthusgaser): Gaser som fångar värme i jordens atmosfär och bidrar till växthuseffekten och klimatförändringarna. Vanliga växthusgaser inkluderar koldioxid (CO₂), metan (CH4), lustgas (N2O) och fluorerade gaser.
GHG Protocol (Växthusgasprotokollet): Utvecklat av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), tillhandahåller standardiserade metoder för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp.
GRI (Global Reporting Initiative): En internationell oberoende organisation som tillhandahåller en ram för hållbarhetsrapportering, och erbjuder riktlinjer och indikatorer för att mäta och redovisa en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda.
Grön Byggnad: En byggnadsdesign- och konstruktionsmetod som syftar till att minimera miljöpåverkan, förbättra energieffektiviteten, minska resursförbrukningen, förbättra hälsa och välbefinnande för de som vistas i byggnaden, och främja hållbara metoder genom hela byggnadens livscykel.
Grön Affär: En omfattande plan från Europeiska kommissionen för att göra EU:s ekonomi hållbar, med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
Grön tvättning: Praktiken att göra falska eller överdrivna påståenden om miljöfördelarna eller hållbarhetsprestandan för en produkt, tjänst eller företag för att vilseleda eller lura konsumenter eller intressenter.
Green-hushing: Att hålla ett företags klimatstrategier och hållbarhetsinitiativer dolda eller icke-offentliggjorda. Genom att inte diskutera dessa strategier hoppas företag kunna undvika potentiella anklagelser om att de inte lever upp till sina angivna miljömål, eller för att förhindra anklagelser om grön tvättning.
Gap Analysis: En systematisk bedömning som jämför nuvarande prestation eller status med önskad eller målad prestation, vilket identifierar skillnaderna eller avvikelserna mellan de två. I samband med hållbarhet kan det hänvisa till att utvärdera de framsteg som gjorts för att uppnå miljömässiga eller sociala mål och identifiera områden för förbättring.
GHGs (Växthusgaser): Gaser som fångar värme i jordens atmosfär, vilket bidrar till växthuseffekten och klimatförändringar. Vanliga växthusgaser inkluderar koldioxid (CO₂), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och fluorerade gaser.
GHG-protokollet (Växthusgasprotokollet): Utvecklat av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), tillhandahåller standardiserade metoder för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp.
GRI (Global Reporting Initiative): En internationell oberoende organisation som tillhandahåller en ram för hållbarhetsrapportering, erbjuder riktlinjer och indikatorer för att mäta och avslöja en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala prestation.
Gröna byggnader: En byggnadsdesign och byggnadsmetod som syftar till att minimera miljöpåverkan, förbättra energieffektivitet, minska resursförbrukning, förbättra hälsa och välbefinnande för boende samt främja hållbara metoder under hela byggnadens livscykel.
Grön affär: En omfattande plan från Europeiska kommissionen för att göra EU:s ekonomi hållbar med målet att uppnå klimatneutralitet till 2050.
Greenwashing: Praktiken att göra falska eller överdrivna påståenden om de miljömässiga fördelarna eller hållbarhetsprestanda hos en produkt, tjänst eller företag för att lura eller vilseleda konsumenter eller intressenter.
Green-hushing: Att hålla ett företags klimatstrategier och hållbarhetsinitiativ dolda eller oavslöjade. Genom att inte diskutera dessa strategier kan företag hoppas undvika potentiella anklagelser om att inte leva upp till sina uttalade miljömål, eller för att förhindra anklagelser om greenwashing.
H
Värmeöeffekt: Fenomenet där stadsmiljöer upplever högre temperaturer än omgivande landsbygdsområden på grund av absorption och retention av värme av byggnader, beläggningar och annan infrastruktur, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringar.
Hydrosfär: Omfattar alla vattenmassor på jorden och spelar en avgörande roll för att stödja liv och upprätthålla ekosystem. Hållbara vattenhanteringsmetoder prioriterar effektiv användning, minskning av föroreningar och skydd av akvatiska livsmiljöer, för att säkerställa tillgången och kvaliteten på vattenresurser. En del av jordens system som också inkluderar biosfären och litofären.
Värmeöeffekt: Fenomenet där stadsmiljöer upplever högre temperaturer än omgivande landsbygdsområden på grund av absorption och retention av värme av byggnader, beläggningar och annan infrastruktur, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringar.
Hydrosfär: Omfattar alla vattenmassor på jorden och spelar en avgörande roll för att stödja liv och upprätthålla ekosystem. Hållbara vattenhanteringsmetoder prioriterar effektiv användning, minskning av föroreningar och skydd av akvatiska livsmiljöer, för att säkerställa tillgången och kvaliteten på vattenresurser. En del av jordens system som också inkluderar biosfären och litofären.
Värmeöeffekt: Fenomenet där urbana områden upplever högre temperaturer än omgivande landsbygdsområden på grund av absorption och retention av värme av byggnader, asfalt och annan infrastruktur, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringar.
Hydrosfär: Omfattar alla vattendrag på jorden och spelar en avgörande roll för att stödja liv och upprätthålla ekosystem. Hållbara vattenhanteringsmetoder prioriterar effektiv användning, minskning av föroreningar och skydd av aquatiska livsmiljöer, för att säkerställa tillgången till och kvaliteten på vattenresurser. En del av jordens system som också omfattar biosfären och litosfären.
I
Impact Investing: Investeringar gjorda med syftet att skapa positiva sociala eller miljömässiga effekter tillsammans med finansiella avkastningar, riktade mot organisationer eller projekt som adresserar hållbarhetsutmaningar eller bidrar till social framsteg.
Integrerad Rapportering: En rapporteringsmetod som kombinerar finansiell, miljömässig, social och styrningsinformation i en enda sammanhängande rapport, vilket ger en omfattande bild av en organisations värdeskapande, prestation och risker.
ISO 14001: En internationell standard för miljöledningssystem, som ger en ram för organisationer att etablera, implementera, upprätthålla och kontinuerligt förbättra sin miljöprestanda.
Impact Investing: Investeringar gjorda med syftet att skapa positiva sociala eller miljömässiga effekter tillsammans med finansiella avkastningar, riktade mot organisationer eller projekt som adresserar hållbarhetsutmaningar eller bidrar till social framsteg.
Integrerad Rapportering: En rapporteringsmetod som kombinerar finansiell, miljömässig, social och styrningsinformation i en enda sammanhängande rapport, vilket ger en omfattande bild av en organisations värdeskapande, prestation och risker.
ISO 14001: En internationell standard för miljöledningssystem, som ger en ram för organisationer att etablera, implementera, upprätthålla och kontinuerligt förbättra sin miljöprestanda.
L
LCA (Livscykelanalys): En systematisk analys och utvärdering av de miljöpåverkan som är kopplade till en produkt, process eller aktivitet genom hela dess livscykel, från råmaterialutvinning till avfallshantering.
LCC (Livscykelkostnad): En ekonomisk analys som tar hänsyn till alla kostnader kopplade till en produkt eller tillgång under hela dess livscykel, inklusive anskaffning, drift, underhåll och kostnader för avfallshantering, för att bedöma dess totala kostnadseffektivitet.
Litosfär: Den fasta jordskorpan och övre manteln, som utgör grunden för ekosystem och mänsklig aktivitet. Hållbara metoder fokuserar på ansvarsfull markförvaltning, jordbevarande och att minimera miljöförstöring för att bevara litosfären. En del av jordens system som också inkluderar biosfären och hydrosfären.
Låga koldioxidutsläpp ekonomi: En ekonomi baserad på minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor för att mildra klimatförändringar och övergå från beroende av fossila bränslen.
LCA (Livscykelanalys): En systematisk analys och utvärdering av de miljöpåverkan som är kopplade till en produkt, process eller aktivitet genom hela dess livscykel, från råmaterialutvinning till avfallshantering.
LCC (Livscykelkostnad): En ekonomisk analys som tar hänsyn till alla kostnader kopplade till en produkt eller tillgång under hela dess livscykel, inklusive anskaffning, drift, underhåll och kostnader för avfallshantering, för att bedöma dess totala kostnadseffektivitet.
Litosfär: Den fasta jordskorpan och övre manteln, som utgör grunden för ekosystem och mänsklig aktivitet. Hållbara metoder fokuserar på ansvarsfull markförvaltning, jordbevarande och att minimera miljöförstöring för att bevara litosfären. En del av jordens system som också inkluderar biosfären och hydrosfären.
Låga koldioxidutsläpp ekonomi: En ekonomi baserad på minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor för att mildra klimatförändringar och övergå från beroende av fossila bränslen.
LCA (Livscykelanalys): En systematisk analys och utvärdering av de miljöpåverkan som är förknippade med en produkt, process eller aktivitet under hela dess livscykel, från råvaruutvinning till avfallshantering.
LCC (Livscykelkostnadsanalys): En ekonomisk analys som tar hänsyn till alla kostnader som är förknippade med en produkt eller tillgång under hela dess livscykel, inklusive förvärv, drift, underhåll och avfallskostnader, för att bedöma dess totala kostnadseffektivitet.
Litosfären: Jordens fasta skorpa och övre mantel, som utgör grunden för ekosystem och mänsklig verksamhet. Hållbara metoder fokuserar på ansvarsfull markanvändning, jordvård och minimering av miljöförstöring för att bevara litosfären. En del av jordens system som också inkluderar biosfären och hydrosfären.
Lågkoldoxidekonomi: En ekonomi som bygger på minskade växthusgasutsläpp, ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor för att mildra klimatförändringar och övergå från beroendet av fossila bränslen.
M
Materialitet: Betydelsen, relevansen eller vikten av en viss fråga, ämne eller information i sammanhanget av en organizations hållbarhetsprestanda, risker eller påverkan, ofta bestämd genom intressentengagemang och påverkningsbedömning.
Metan: En växthusgas som är en betydande bidragande faktor till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Dess kraftfulla värmebehållande egenskaper är många gånger större än koldioxid. Metan släpps ut genom naturliga processer såsom djurens matsmältningssystem, samt genom mänskliga aktiviteter som boskapsjordbruk, avfallsdeponier och uttag av fossila bränslen.
Microgeneration: Produktion av elektricitet eller värme i liten skala, vanligtvis med hjälp av förnybara energikällor, såsom solpaneler, små vindkraftverk eller mikro-vattenkraftsystem, ofta för självförbrukning eller lokal användning.
Mitrigeringshierarki: En metod som beskrivs av Science Based Targets initiative (SBTi) som hjälper företag att prioritera olika sätt att minska sina växthusgasutsläpp.
Materialitet: Betydelsen, relevansen eller vikten av en viss fråga, ämne eller information i sammanhanget av en organizations hållbarhetsprestanda, risker eller påverkan, ofta bestämd genom intressentengagemang och påverkningsbedömning.
Metan: En växthusgas som är en betydande bidragande faktor till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Dess kraftfulla värmebehållande egenskaper är många gånger större än koldioxid. Metan släpps ut genom naturliga processer såsom djurens matsmältningssystem, samt genom mänskliga aktiviteter som boskapsjordbruk, avfallsdeponier och uttag av fossila bränslen.
Microgeneration: Produktion av elektricitet eller värme i liten skala, vanligtvis med hjälp av förnybara energikällor, såsom solpaneler, små vindkraftverk eller mikro-vattenkraftsystem, ofta för självförbrukning eller lokal användning.
Mitrigeringshierarki: En metod som beskrivs av Science Based Targets initiative (SBTi) som hjälper företag att prioritera olika sätt att minska sina växthusgasutsläpp.
N
Naturligt Kapital: Lagringen av förnybara och icke-förnybara naturresurser, som luft, vatten, mark, mineraler, skogar, biodiversitet och ekosystemtjänster, som ger fördelar till människor och bidrar till ekonomiskt och socialt välbefinnande.
Nett Noll: Att uppnå en balans mellan mängden växthusgaser som släpps ut och mängden som avlägsnas från atmosfären. Det innebär att minska utsläppen så mycket som möjligt och kompensera för eventuella kvarstående utsläpp genom aktiviteter som koldioxidinfångning och lagring eller att investera i projekt som avlägsnar koldioxid från atmosfären.
Neutralisering: Processen att kompensera, balansera eller motverka den miljöpåverkan som vissa aktiviteter, operationer eller utsläpp har för att uppnå ett netto-noll eller neutralt tillstånd. Detta uppnås ofta genom metoder som koldioxidkompensation, koldioxidlagring, och
koldioxidinfångning och lagring (CCS).
Distikväveoxid: En växthusgas som släpps ut som en biprodukt av jordbruk, markanvändning och industriella metoder inklusive förbränning av fossila bränslen och fast avfall, samt under avloppsrening.
Icke-Finansiell Rapportering: Processen att lämna information om en organisations miljömässiga, sociala och styrningsmässiga prestationer, påverkan, risker och strategier, utöver dess finansiella rapporter, vilket ger en mer omfattande bild av dess övergripande hållbarhetsprestanda.
NFRD (Direktiv om Icke-Finansiell Rapportering): En EU-lagstiftningsram som kräver att vissa stora företag lämnar information om sin miljömässiga, sociala, och styrningsmässiga (ESG) prestation i sina årsrapporter, med målet att öka transparens och ansvarighet i hållbarhetsrapporteringen. Det främjar integrationen av icke-finansiell information i företagsrapportering.
Naturligt Kapital: Lagringen av förnybara och icke-förnybara naturresurser, som luft, vatten, mark, mineraler, skogar, biodiversitet och ekosystemtjänster, som ger fördelar till människor och bidrar till ekonomiskt och socialt välbefinnande.
Nett Noll: Att uppnå en balans mellan mängden växthusgaser som släpps ut och mängden som avlägsnas från atmosfären. Det innebär att minska utsläppen så mycket som möjligt och kompensera för eventuella kvarstående utsläpp genom aktiviteter som koldioxidinfångning och lagring eller att investera i projekt som avlägsnar koldioxid från atmosfären.
Neutralisering: Processen att kompensera, balansera eller motverka den miljöpåverkan som vissa aktiviteter, operationer eller utsläpp har för att uppnå ett netto-noll eller neutralt tillstånd. Detta uppnås ofta genom metoder som koldioxidkompensation, koldioxidlagring, och
koldioxidinfångning och lagring (CCS).
Distikväveoxid: En växthusgas som släpps ut som en biprodukt av jordbruk, markanvändning och industriella metoder inklusive förbränning av fossila bränslen och fast avfall, samt under avloppsrening.
Icke-Finansiell Rapportering: Processen att lämna information om en organisations miljömässiga, sociala och styrningsmässiga prestationer, påverkan, risker och strategier, utöver dess finansiella rapporter, vilket ger en mer omfattande bild av dess övergripande hållbarhetsprestanda.
NFRD (Direktiv om Icke-Finansiell Rapportering): En EU-lagstiftningsram som kräver att vissa stora företag lämnar information om sin miljömässiga, sociala, och styrningsmässiga (ESG) prestation i sina årsrapporter, med målet att öka transparens och ansvarighet i hållbarhetsrapporteringen. Det främjar integrationen av icke-finansiell information i företagsrapportering.
Naturligt Kapital: Lagringen av förnybara och icke-förnybara naturresurser, såsom luft, vatten, mark, mineraler, skogar, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som ger fördelar för människor och bidrar till ekonomiskt och socialt välbefinnande.
Nettokoldioxidutsläpp: Att uppnå en balans mellan mängden växthusgaser som släpps ut och mängden som tas bort från atmosfären. Det innebär att minska utsläppen så mycket som möjligt och kompensera för eventuella kvarvarande utsläpp genom aktiviteter såsom koldioxiduppfångning och lagring eller investeringar i projekt som tar bort koldioxid från atmosfären.
Neutralisering: Processen att kompensera, balansera eller motverka den miljöpåverkan av vissa aktiviteter, verksamheter eller utsläpp för att uppnå ett netto-noll eller neutralt tillstånd. Detta uppnås ofta genom metoder såsom koldioxidkompensation, koldioxidlagring och
koldioxiduppfångning och lagring (CCS).
Dikväveoxid: En växthusgas som frigörs som en biprodukt av jordbruk, markanvändning och industriella praktiker, inklusive förbränning av fossila bränslen och fast avfall, samt vid rening av avloppsvatten.
Ej-finansiell rapportering: Processen att offentliggöra information om en organisations miljömässiga, sociala och styrningsprestanda, påverkan, risker och strategier, utöver dess finansiella rapporter, vilket ger en mer heltäckande bild av dess övergripande hållbarhetsprestanda.
NFRD (Direktiv för Ej-finansiell Rapportering): En EU-lagstiftande ram som kräver att vissa stora företag offentliggör information om sin miljömässiga, sociala och styrningsprestanda (ESG) i sina årsrapporter, med syfte att öka transparens och ansvarighet i hållbarhetsrapporteringen. Den främjar integrationen av ej-finansiell information i företagsrapportering.
O
Havets försurning: En minskning av pH-värdet i havet under en längre tidsperiod, främst orsakad av upptaget av koldioxid från atmosfären.
Ekolantbruk: Ett jordbrukssystem som undviker användning av syntetiska gödningsmedel, bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer (GMO), och främjar ekologisk balans, bevarande av biologisk mångfald och hållbar hantering av jord och vatten.
Övergödning: Den överdrivna tillämpningen av gödningsmedel, såsom kvävebaserade föreningar, fosfor och kalium, på jord eller vattendrag. Detta kan leda till näringsavrinning, vattenförorening, utsläpp av växthusgaser och jorderosion.
Överfiske: Den överdrivna och icke-hållbara fångsten av marina eller sötvattensarter utöver deras reproduktionskapacitet, vilket leder till uttömning av fisbestånden, störning av ekosystemet och långsiktiga ekonomiska och sociala effekter.
Havets försurning: En minskning av pH-värdet i havet under en längre tidsperiod, främst orsakad av upptaget av koldioxid från atmosfären.
Ekolantbruk: Ett jordbrukssystem som undviker användning av syntetiska gödningsmedel, bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer (GMO), och främjar ekologisk balans, bevarande av biologisk mångfald och hållbar hantering av jord och vatten.
Övergödning: Den överdrivna tillämpningen av gödningsmedel, såsom kvävebaserade föreningar, fosfor och kalium, på jord eller vattendrag. Detta kan leda till näringsavrinning, vattenförorening, utsläpp av växthusgaser och jorderosion.
Överfiske: Den överdrivna och icke-hållbara fångsten av marina eller sötvattensarter utöver deras reproduktionskapacitet, vilket leder till uttömning av fisbestånden, störning av ekosystemet och långsiktiga ekonomiska och sociala effekter.
Havets försurning: En minskning av pH-värdet i havet under en längre tid, främst orsakad av upptaget av koldioxid från atmosfären.
Ekologiskt jordbruk: Ett jordbrukssystem som undviker användning av syntetiska gödningsmedel, bekämpningsmedel, genetiskt modifierade organismer (GMO), och främjar ekologisk balans, bevarande av biologisk mångfald, samt hållbar jord- och vattenhantering.
Övergödning: Överdriven tillämpning av gödningsmedel, såsom kvävebaserade föreningar, fosfor och kalium, på jord eller vattenkroppar. Det kan leda till näringsutsläpp, vattenförorening, utsläpp av växthusgaser och nedbrytning av jordmånen.
Överfiske: Den överdrivna och ohållbara fiske av marina eller sötvattensarter bortom deras reproduktiva kapacitet, vilket leder till uttömning av fisksubstanser, störning av ekosystemet och långsiktiga ekonomiska och sociala effekter.
P
Parisavtalet: Ett internationellt avtal inom Förenta nationernas ramverk för klimatförändringar (UNFCCC) som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över de förindustriella nivåerna och sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader Celsius.
PFAS (Per- och polyfluoralkylsubstanser): En grupp av människoskapade kemikalier som har använts i stor utsträckning sedan 1940-talet i olika industriella och konsumentprodukter. De är extremt beständiga i miljön. Används i produkter som non-stick-kokkärl, fläckresistenta tyger, vattentäta kläder, livsmedelsförpackningar och brandsläckande skum. Deras beständighet och utbredda användning har dock lett till miljömässiga och hälsorelaterade bekymmer.
Planetära gränser: De gränser inom vilka mänsklig verksamhet kan bedrivas säkert för att upprätthålla Jordens ekologiska balans och förhindra katastrofala miljöförändringar. Begreppet föreslogs av en grupp forskare ledd av Johan Rockström och identifierar nio nyckelgränser som definierar det säkra driftsutrymmet för mänskligheten. Dessa gränser inkluderar klimatförändringar, minskning av biologisk mångfald, användning av sötvatten, havsförsurning och ozonavsköljning.
Plastförorening: Det miljöproblem som orsakas av ackumuleringen av plastavfall i miljön, särskilt i hav, floder och deponier, vilket utgör hot mot marint liv, ekosystem och mänsklig hälsa.
Produktansvar: Tillverkares, producenters och leverantörers ansvar för de miljömässiga påverkan och hanteringen av sina produkters livscykel, inklusive avfallsminskning, återvinning och säker bortskaffande.
Parisavtalet: Ett internationellt avtal inom Förenta nationernas ramverk för klimatförändringar (UNFCCC) som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över de förindustriella nivåerna och sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader Celsius.
PFAS (Per- och polyfluoralkylsubstanser): En grupp av människoskapade kemikalier som har använts i stor utsträckning sedan 1940-talet i olika industriella och konsumentprodukter. De är extremt beständiga i miljön. Används i produkter som non-stick-kokkärl, fläckresistenta tyger, vattentäta kläder, livsmedelsförpackningar och brandsläckande skum. Deras beständighet och utbredda användning har dock lett till miljömässiga och hälsorelaterade bekymmer.
Planetära gränser: De gränser inom vilka mänsklig verksamhet kan bedrivas säkert för att upprätthålla Jordens ekologiska balans och förhindra katastrofala miljöförändringar. Begreppet föreslogs av en grupp forskare ledd av Johan Rockström och identifierar nio nyckelgränser som definierar det säkra driftsutrymmet för mänskligheten. Dessa gränser inkluderar klimatförändringar, minskning av biologisk mångfald, användning av sötvatten, havsförsurning och ozonavsköljning.
Plastförorening: Det miljöproblem som orsakas av ackumuleringen av plastavfall i miljön, särskilt i hav, floder och deponier, vilket utgör hot mot marint liv, ekosystem och mänsklig hälsa.
Produktansvar: Tillverkares, producenters och leverantörers ansvar för de miljömässiga påverkan och hanteringen av sina produkters livscykel, inklusive avfallsminskning, återvinning och säker bortskaffande.
Parisavtalet: Ett internationellt avtal inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader Celsius över förindustriella nivåer och sträva efter att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader Celsius.
PFAS (Per- och polyfluorerade ämnen): En grupp av människoskapat kemikalier som har använts i stor utsträckning sedan 1940-talet i olika industriella och konsumentprodukter. De är extremt beständiga i miljön. Används i produkter som non-stick-köksredskap, fläckbeständiga tyger, vattentåliga kläder, livsmedelsförpackningar och brandsläckningsskum. Deras beständighet och utbredda användning har dock lett till miljö- och hälsoproblem.
Planetära gränser: De gränser inom vilka mänskliga aktiviteter kan verka säkert för att upprätthålla jordens ekologiska balans och förhindra katastrofala miljöförändringar. Begreppet föreslogs av en grupp forskare ledd av Johan Rockström och identifierar nio nyckelgränser som definierar det säkra driftutrymmet för mänskligheten. Dessa gränser inkluderar klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, sötvattensanvändning, havsförsurning och ozonförstöring.
Plastförorening: Miljöfrågan orsakad av ansamlingen av plastavfall i miljön, särskilt i hav, floder och deponier, vilket utgör hot mot marint liv, ekosystem och människors hälsa.
Produktansvar: Tillverkares, producenters och leverantörers ansvar för miljöpåverkan och hantering av sina produkters livscykel, inklusive avfallsminskning, återvinning och säker bortskaffande.
R
REACH (Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier): En reglering från Europeiska unionen som adresserar produktion, import och användning av kemikalier, med målet att skydda human hälsa och miljön.
Återvinning: Processen att samla in, sortera, bearbeta och omvandla avfallsmaterial till nya produkter eller råmaterial, vilket minskar behovet av jungfruliga resurser, bevarar energi och minimerar avfallshantering.
RED (Direktiv om förnybar energi): Ett EU-direktiv som fastställer bindande mål för förnybar energi för EU:s medlemsstater och främjar användningen av förnybara energikällor.
Förnybar energi (RE): Energi som härstammar från naturligt förnybara källor som är praktiskt taget outtömliga, såsom solenergi, vindkraft, vattenkraft, biomassor och geotermisk energi.
Ansvarsfull investering: Investeringsstrategier som beaktar miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer (ESG) utöver finansiella avkastningar, med målet att generera långsiktigt värde samtidigt som man beaktar hållbarhetseffekter och risker.
Omvänd logistik: Processen att hantera returer, återvinning och hantering av produkter, komponenter eller material från konsumenter eller nedströms partners till den ursprungliga tillverkaren eller lämpliga återvinningsanläggningar.
REACH (Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier): En reglering från Europeiska unionen som adresserar produktion, import och användning av kemikalier, med målet att skydda human hälsa och miljön.
Återvinning: Processen att samla in, sortera, bearbeta och omvandla avfallsmaterial till nya produkter eller råmaterial, vilket minskar behovet av jungfruliga resurser, bevarar energi och minimerar avfallshantering.
RED (Direktiv om förnybar energi): Ett EU-direktiv som fastställer bindande mål för förnybar energi för EU:s medlemsstater och främjar användningen av förnybara energikällor.
Förnybar energi (RE): Energi som härstammar från naturligt förnybara källor som är praktiskt taget outtömliga, såsom solenergi, vindkraft, vattenkraft, biomassor och geotermisk energi.
Ansvarsfull investering: Investeringsstrategier som beaktar miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer (ESG) utöver finansiella avkastningar, med målet att generera långsiktigt värde samtidigt som man beaktar hållbarhetseffekter och risker.
Omvänd logistik: Processen att hantera returer, återvinning och hantering av produkter, komponenter eller material från konsumenter eller nedströms partners till den ursprungliga tillverkaren eller lämpliga återvinningsanläggningar.
REACH (Registrering, utvärdering, auktorisation och begränsning av kemikalier): En europeisk unionens förordning som behandlar produktion, import och användning av kemikalier, med målet att skydda människors hälsa och miljön.
Återvinning: Processen att samla in, sortera, bearbeta och konvertera avfallsmaterial till nya produkter eller råmaterial, vilket minskar behovet av jungfruliga resurser, bevarar energi och minimerar avfallshantering.
RED (Förnybar energi-direktivet): En EU-direktiv som fastställer bindande mål för förnybar energi för EU:s medlemsstater och främjar användningen av förnybara energikällor.
Förnybar energi (RE): Energi som härstammar från naturligt förnybara källor som i stort sett är outtömliga, såsom solkraft, vindkraft, vattenkraft, biomassa och geotermisk energi.
Ansvarsfull investering: Investeringsstrategier som beaktar miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer (ESG) utöver finansiella avkastningar, med målet att generera långsiktigt värde samtidigt som hållbarhetseffekter och risker beaktas.
Omvänd logistik: Processen att hantera återlämning, återvinning och återvinning av produkter, komponenter eller material från konsumenter eller nedströmspartners till den ursprungliga tillverkaren eller lämpliga återvinningsanläggningar.
S
SASB (Sustainability Accounting Standards Board): en oberoende organisation som utvecklar branschspecifika bokföringsstandarder för hållbarhet för att hjälpa företag att identifiera, mäta och avslöja ekonomiskt viktiga hållbarhetsinformationer för investerare.
Science-Based Targets Initiative (SBTi): är ett samarbete mellan FN:s globala kompakts (UNGC), World Resources Institute (WRI), World Wide Fund for Nature (WWF) och CDP. Det tillhandahåller en metodik och kriterier för att stödja antagandet av vetenskapligt baserade mål (SBTs) av företag för att hantera klimatförändringar och uppnå hållbarhet.
Scope 1, 2 och 3 Utsläpp: Kategoriseringen av växthusgasutsläpp baserat på deras källa eller ursprung, enligt definitionen av GHG-protokollet.
Scope 1 Utsläpp: Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av ett företag. Detta inkluderar utsläpp från förbränning av fossila bränslen, som utsläpp från företagsägda fordon och elproduktionsanläggningar på plats.
Scope 2 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som uppstår till följd av generationen av köpt elektricitet, värme eller ånga som konsumeras av ett företag. Dessa utsläpp sker som ett resultat av aktiviteter från en annan enhet, såsom ett elbolag, men är kopplade till det aktuella företaget.
Scope 3 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som sker genom ett företags värdekedja, inklusive både nedströms och uppströms aktiviteter. De avges av källor som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget, såsom från utvinning, produktion och transport av köpta varor och tjänster, affärsresor och pendlingsverksamhet.
Scope 4 (även känt som undvikna utsläpp)? Jag föreslår redan att lägga till AE ovan och kan hänvisa till S4 där så att det matchar exempel som SDG:er nedan?
SDG:er (Sustainable Development Goals): Även kända som Agenda 2030. En uppsättning av 17 mål som fastställts av Förenta nationerna för att vägleda globala insatser för hållbar utveckling, som omfattar områden som fattigdom, hälsa, utbildning, jämställdhet och klimatåtgärder.
SIA (Social Impact Assessment): En process för att identifiera, analysera och hantera de sociala konsekvenserna, både positiva och negativa, av projekt, politik eller aktiviteter på berörda samhällen, intressenter och det bredare samhället.
SRI (Socialt Ansvarsfulla Investeringar): Investeringsstrategier som tar hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer samt finansiella avkastningar.
Stewardship Code: En uppsättning principer och riktlinjer som uppmuntrar institutionella investerare att engagera sig med de företag de investerar i och främja långsiktig värdeskapande samtidigt som de beaktar ESG-faktorer.
Hållbarhet: Begreppet att tillfredställa behoven hos den nuvarande generationen utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillfredsställa sina egna behov, genom att balansera ekonomiska, miljömässiga och sociala överväganden.
Hållbarhetsrapportering: Praxisen att offentliggöra information om en organisations hållbarhetsprestanda, effekter, risker och strategier genom dedikerade rapporter, webbplatser eller andra kommunikationskanaler för att informera intressenter och visa ansvarsskyldighet.
Standards för Hållbarhetsrapportering: Riktlinjer och ramverk, såsom Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB), som hjälper företag att rapportera sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade prestationer.
SASB (Sustainability Accounting Standards Board): en oberoende organisation som utvecklar branschspecifika bokföringsstandarder för hållbarhet för att hjälpa företag att identifiera, mäta och avslöja ekonomiskt viktiga hållbarhetsinformationer för investerare.
Science-Based Targets Initiative (SBTi): är ett samarbete mellan FN:s globala kompakts (UNGC), World Resources Institute (WRI), World Wide Fund for Nature (WWF) och CDP. Det tillhandahåller en metodik och kriterier för att stödja antagandet av vetenskapligt baserade mål (SBTs) av företag för att hantera klimatförändringar och uppnå hållbarhet.
Scope 1, 2 och 3 Utsläpp: Kategoriseringen av växthusgasutsläpp baserat på deras källa eller ursprung, enligt definitionen av GHG-protokollet.
Scope 1 Utsläpp: Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av ett företag. Detta inkluderar utsläpp från förbränning av fossila bränslen, som utsläpp från företagsägda fordon och elproduktionsanläggningar på plats.
Scope 2 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som uppstår till följd av generationen av köpt elektricitet, värme eller ånga som konsumeras av ett företag. Dessa utsläpp sker som ett resultat av aktiviteter från en annan enhet, såsom ett elbolag, men är kopplade till det aktuella företaget.
Scope 3 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som sker genom ett företags värdekedja, inklusive både nedströms och uppströms aktiviteter. De avges av källor som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget, såsom från utvinning, produktion och transport av köpta varor och tjänster, affärsresor och pendlingsverksamhet.
Scope 4 (även känt som undvikna utsläpp)? Jag föreslår redan att lägga till AE ovan och kan hänvisa till S4 där så att det matchar exempel som SDG:er nedan?
SDG:er (Sustainable Development Goals): Även kända som Agenda 2030. En uppsättning av 17 mål som fastställts av Förenta nationerna för att vägleda globala insatser för hållbar utveckling, som omfattar områden som fattigdom, hälsa, utbildning, jämställdhet och klimatåtgärder.
SIA (Social Impact Assessment): En process för att identifiera, analysera och hantera de sociala konsekvenserna, både positiva och negativa, av projekt, politik eller aktiviteter på berörda samhällen, intressenter och det bredare samhället.
SRI (Socialt Ansvarsfulla Investeringar): Investeringsstrategier som tar hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer samt finansiella avkastningar.
Stewardship Code: En uppsättning principer och riktlinjer som uppmuntrar institutionella investerare att engagera sig med de företag de investerar i och främja långsiktig värdeskapande samtidigt som de beaktar ESG-faktorer.
Hållbarhet: Begreppet att tillfredställa behoven hos den nuvarande generationen utan att kompromissa med framtida generationers förmåga att tillfredsställa sina egna behov, genom att balansera ekonomiska, miljömässiga och sociala överväganden.
Hållbarhetsrapportering: Praxisen att offentliggöra information om en organisations hållbarhetsprestanda, effekter, risker och strategier genom dedikerade rapporter, webbplatser eller andra kommunikationskanaler för att informera intressenter och visa ansvarsskyldighet.
Standards för Hållbarhetsrapportering: Riktlinjer och ramverk, såsom Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB), som hjälper företag att rapportera sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade prestationer.
SASB (Sustainability Accounting Standards Board): en oberoende organisation som utvecklar branschanpassade standarder för hållbarhetsredovisning för att hjälpa företag att identifiera, mäta och avslöja ekonomiskt väsentlig hållbarhetsinformation för investerare.
Science-Based Targets Initiative (SBTi): är ett samarbete mellan FN:s global compact (UNGC), World Resources Institute (WRI), World Wide Fund for Nature (WWF) och CDP. Det tillhandahåller en metodologi och kriterier för att stödja antagandet av vetenskapligt baserade målsättningar (SBT) av företag för att hantera klimatförändringar och uppnå hållbarhet.
Scope 1, 2 och 3 Utsläpp: Kategoriseringen av växthusgasutsläpp baserat på deras källa eller ursprung, så som definierat av GHG Protocol.
Scope 1 Utsläpp: Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av ett företag. Detta inkluderar utsläpp från förbränning av fossila bränslen, såsom utsläpp från företagsägda fordon och lokal kraftproduktion.
Scope 2 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som uppstår från generationen av köpt elektricitet, värme eller ånga som konsumeras av ett företag. Dessa utsläpp uppstår som en följd av aktiviteter från en annan enhet, såsom ett energibolag, men är kopplade till det aktuella företaget.
Scope 3 Utsläpp: Indirekta växthusgasutsläpp som inträffar genom ett företags värdekedja, inklusive både upstream och downstream aktiviteter. De avges av källor som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget, såsom från utvinning, produktion och transport av köpta varor och tjänster, affärsresor och anställdas pendling.
Scope 4 (även känd som undvikna utsläpp)? Jag föreslår att lägga till AE ovan och kan hänvisa till S4 där så att det matchar exempel som SDGs nedan?
SDGs (Sustainable Development Goals): Även känd som Agenda 2030. En uppsättning av 17 mål som fastställts av FN för att vägleda globala hållbarhetsinsatser, som täcker områden som fattigdom, hälsa, utbildning, jämställdhet och klimatåtgärder.
SIA (Social Impact Assessment): En process för att identifiera, analysera och hantera de sociala effekterna, både positiva och negativa, av projekt, policyer eller aktiviteter på berörda samhällen, intressenter och det bredare samhället.
SRI (Socially Responsible Investment): Investeringsstrategier som tar hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsfaktorer tillsammans med finansiell avkastning.
Stewardship Code: En uppsättning av principer och riktlinjer som uppmuntrar institutionella investerare att engagera sig med de företag de investerar i och främja långsiktig värdeskapande samtidigt som de tar hänsyn till ESG-faktorer.
Hållbarhet: Begreppet att möta behoven hos den nuvarande generationen utan att äventyra förmågan hos framtida generationer att möta sina egna behov, genom att balansera ekonomiska, miljömässiga och sociala överväganden.
Hållbarhetsrapportering: Praxisen att avslöja information om en organisations hållbarhetsprestationer, påverkan, risker och strategier genom dedikerade rapporter, webbplatser eller andra kommunikationskanaler för att informera intressenter och visa ansvarighet.
Standarder för hållbarhetsrapportering: Riktlinjer och ramverk, såsom Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB), som hjälper företag att rapportera sin miljömässiga, sociala och styrningsprestanda.
T
Taxonomi: EU Taxonomin är ett standardiserat klassifikationssystem för ekonomiska aktiviteter som bidrar till miljömässig hållbarhet. Den spelar en avgörande roll för att vägleda investerare, företag och beslutsfattare genom att tillhandahålla ett gemensamt språk och ramverk för att bedöma den miljömässiga prestationen hos ekonomiska aktiviteter. Den sätter specifika kriterier och trösklar som aktiviteter måste uppfylla för att betraktas som miljömässigt hållbara, såsom minskning av växthusgasutsläpp, resurseffektivitet, förhindrande av föroreningar och skydd av biologisk mångfald.
TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures): En organisation som inrättats av Financial Stability Board som tillhandahåller riktlinjer för företag att avslöja klimatrelevanta risker och möjligheter i sin finansiella rapportering.
Triple Bottom Line: Ett ramverk som expanderar det traditionella fokuset på finansiell prestation ("bottom line") för att även beakta miljömässig och social prestation, vilket återspeglar de tre pelarna av hållbarhet—vinst,planet och människor.
True Cost Accounting: En metod för redovisning och ekonomisk analys som försöker inkludera de fulla sociala och miljömässiga kostnaderna för produkter, tjänster eller aktiviteter i prissättning och beslutsfattande, med syftet att internalisera externaliteter och främja hållbara metoder.
Taxonomi: EU Taxonomin är ett standardiserat klassifikationssystem för ekonomiska aktiviteter som bidrar till miljömässig hållbarhet. Den spelar en avgörande roll för att vägleda investerare, företag och beslutsfattare genom att tillhandahålla ett gemensamt språk och ramverk för att bedöma den miljömässiga prestationen hos ekonomiska aktiviteter. Den sätter specifika kriterier och trösklar som aktiviteter måste uppfylla för att betraktas som miljömässigt hållbara, såsom minskning av växthusgasutsläpp, resurseffektivitet, förhindrande av föroreningar och skydd av biologisk mångfald.
TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures): En organisation som inrättats av Financial Stability Board som tillhandahåller riktlinjer för företag att avslöja klimatrelevanta risker och möjligheter i sin finansiella rapportering.
Triple Bottom Line: Ett ramverk som expanderar det traditionella fokuset på finansiell prestation ("bottom line") för att även beakta miljömässig och social prestation, vilket återspeglar de tre pelarna av hållbarhet—vinst,planet och människor.
True Cost Accounting: En metod för redovisning och ekonomisk analys som försöker inkludera de fulla sociala och miljömässiga kostnaderna för produkter, tjänster eller aktiviteter i prissättning och beslutsfattande, med syftet att internalisera externaliteter och främja hållbara metoder.
U
UNFCCC (FN:s ramkonvention om klimatförändringar): Ett internationellt avtal som upprättades 1992 med målet att stabilisera växthusgasernas koncentrationer i atmosfären. Det ger en ram för internationellt samarbete kring klimatförändringar.
UNFCCC (FN:s ramkonvention om klimatförändringar): Ett internationellt avtal som upprättades 1992 med målet att stabilisera växthusgasernas koncentrationer i atmosfären. Det ger en ram för internationellt samarbete kring klimatförändringar.
UNFCCC (FN:s ramkonvention om klimatförändringar): Ett internationellt avtal som upprättades 1992 med målet att stabilisera koncentrationerna av växthusgas i atmosfären. Det ger en ram för internationellt samarbete om klimatförändringar.
W
Avfallshantering: Insamling, transport, behandling, bortskaffande och återvinning av avfallsmaterial på ett sätt som minimerar miljöpåverkan, risker för folkhälsan och resursutarmning, samtidigt som resursåtervinning och cirkularitet maximeras.
Vattenavtryck: Den totala volymen färskvatten som används direkt eller indirekt av en individ, organisation eller produkt under hela dess livscykel, inklusive vatten som förbrukas, förorenas eller avdunstar, vilket ger insikter om vattenrelaterade effekter och hållbarhet.
WBCSD (Världens företagsråd för hållbar utveckling): En global koalition av företag som är engagerade i att främja hållbar utveckling genom att integrera hållbarhet i sina strategier, verksamheter och samarbeten.
WFD (Avfallshanteringsdirektivet): Ett EU-direktiv som anger en rättslig ram för avfallshantering, inklusive avfallsprevention, återvinning och deponering av avfall.
WRI (World Resources Institute): En global forskningsorganisation som fokuserar på att hantera miljö- och hållbarhetsutmaningar genom datadriven analys, policyforskning och praktiska lösningar.
Avfallshantering: Insamling, transport, behandling, bortskaffande och återvinning av avfallsmaterial på ett sätt som minimerar miljöpåverkan, risker för folkhälsan och resursuttömning, samtidigt som resursåtervinning och cirkularitet maximeras.
Vattenavtryck: Den totala volymen sötvatten som används direkt eller indirekt av en individ, organisation eller produkt under hela dess livscykel, inklusive vatten som förbrukas, förorenas eller avdunstar, vilket ger insikter om vattenrelaterade påverkan och hållbarhet.
WBCSD (Världens Företagsråd för Hållbar Utveckling): En global koalition av företag som är engagerade i att främja hållbar utveckling genom att integrera hållbarhet i sina strategier, operationer och samarbeten.
WFD (Avfallsramdirektivet): Ett EU-direktiv som fastställer ett juridiskt ramverk för avfallshantering, inklusive avfallsförebyggande, återvinning och deponering av avfall.
WRI (Världens Resursinstitut): En global forskningsorganisation som fokuserar på att hantera miljö- och hållbarhetsutmaningar genom datadriven analys, policymyndighetsforskning och praktiska lösningar.
Låt oss accelerera förändring för bättre affärer och en bättre planet!
Låt oss accelerera förändring för bättre affärer och en bättre planet!
Låt oss accelerera förändring för bättre affärer och en bättre planet!
Låt oss accelerera förändring för bättre affärer och en bättre planet!
SustainLab är en SaaS-plattform för hållbarhetsarbete som hjälper företag att samla in, strukturera och förstå sin hållbarhetsdata – för att fatta bättre beslut och driva verklig förändring.
Lösningar
SustainLearn
SustainLab är en SaaS-plattform för hållbarhetsarbete som hjälper företag att samla in, strukturera och förstå sin hållbarhetsdata – för att fatta bättre beslut och driva verklig förändring.
Lösningar
SustainLearn
SustainLab är en SaaS-plattform för hållbarhetsarbete som hjälper företag att samla in, strukturera och förstå sin hållbarhetsdata – för att fatta bättre beslut och driva verklig förändring.
Lösningar
SustainLearn
SustainLab är en SaaS-plattform för hållbarhetsarbete som hjälper företag att samla in, strukturera och förstå sin hållbarhetsdata – för att fatta bättre beslut och driva verklig förändring.
Lösningar
SustainLearn